Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kunna undkomma, så störta de sig i floden och öfversimma den i täta
massor. Men det händer icke sällan, att, sedan de väl kommit midt i
floden, de då beskrifva en båge och återvända till stranden. Det är i
sådant fall intet annat att göra, än att förnya hela jagten, tills det
lyckats att få öfver den första afdelningen.
Men då börjar ett besvärligt arbete af motsatt slag; man
harnem-ligen all möjlig möda att hindra kreaturen från att på en gång och i
stora hopar störta sig i vattnet, hvilket skulle kunna hafva ganska elaka
följder, ty under simmandet höja sig de starkare djuren på de svagare
och trycka dem sålunda under sig. An värre är det, då de väl kommit
till motsatta stranden, och af flera tusen kreatur, som på detta sätt
lik-tidigt öfvergått floden, går åtminstone tiondedelen förlorad.
En stor hjords öfvergång öfver en sådan flod är i alla fall ett
vackert och upplifvande skådespel, och anblicken deraf godtgör fullt den
fara, som dermed är förknippad.
I forna tider hade dessa djur, liksom i Sydamerika endast hundens
värde, men nu har förhållandet blifvit helt annorlunda. Vid
ofvan-nämnda tillfälle betaltes treåriga kreatur, hvilka ännu hade att göra en
resa af trehundra mil och sedan måste gödas, med 3 pund 12 shilling
(ungefär 64 Riksdaler), hvilket för 200 stycken gör 128,0< 0 Riksdaler,
ett kapital, som måste kontant erläggas; meri till att vedervåga en så
stor summa fordras alltid mod, ty om kreaturen äro aldrig så friska och
starka, så är man ingalunda förvissad om att de lyckligen kunna uppnå
den aflägsna bestämmelseorten. Den, som icke förstår sig på saken och
drifver för hårdt på kreaturen, kan förlora nästan allesammans, och
detta blir alltid fallet om man verkställer resan på sommaren, hvilket,
derföre naturligtvis ej brukas. Vintern, d. v. s. regntiden, den kyligare
årstiden, är också den, på hvilken man öfverallt finner tillräckligt med
foder.
En dag, sedan boskapen anländt till stationen, satte man sig i
rörelse och nu började det egentliga arbetet för folket. Det handlade
nem-ligen derom att hålla hela den oerhörda hjorden i rörelse åt samma
riktning; icke jaga djuren, utan lemna dem tillräckligt tid och tillfälle att
här och der taga sig en mun full gräs. Lika så vigtigt är det att
hindra, det de icke sprida sig för vidt omkring, och det fordras såväl
uppmärksamhet som beslutsamhet, för att komma tillrätta med de vilda,
alldeles icke godmodiga djuren.
Hjordens egare går vanligtvis i spetsen för att utse plats för
mid-dagshvilan, och boskapshjorden följer honom långsamt. Tältet, som
under natten tjenat till hviloplats, tages ned af 2 karlar, hoplägges och
packas på vagnen; med den till en del aflastade provianten och så snart
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
