Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
manvuxna trådar och inuti hafva en stor mängd saftrik och närande
märg. Uppe i toppen af denna stam utbreda sig 6 å 8 blad, på ett
underskönt sätt formade till en stor halfklotformig skärm, som
nedhänger från stammen åt alla sidor och icke lemnar tillfälle för någon
solstråle att komma åt sjelfva trädet. Ny-zeeländarne äta äfven detta
träds rötter för deras välsmaklighet och närande förmåga. På samma
sätt upptagas de vanliga ormbunkarne ur jorden, och kokas, sedan de
blifvit befriade från jord och tvättade, till dess de mjuknat, h varefter
de ätas.
Nya Zeeland lemnar en egendomlig växt, som begagnas vid
skepps-byggnad; den är den s. k. ny-Zeeländska hampan. Detta namn
härrör icke från vextens slägtskap med hampan, utan från fibrernas
seghet, af hvilka man nu förfärdigar icke blott segelgarn och rep, utan de
bästa ankartåg. Med lika rätt kunde man kalla den stora agaven
mexikansk hampa; här liksom utgöres hampan af fibrerna utaf de ofta 12,
ja 18 fot långa bladen, som äro så sega, att en stark, kraftfull karl icke
är i stånd att sönderslita ett tre tums bredt blad af en sådan i
Europa uppdragen bortklemad drifhusplanta. Att detta icke ens för en
Her-kules vore möjligt med bladet af en på nya Zeelaud vuxen planta,
faller af sig sjelft. Plantan är en säfart; bladen se alldeles ut som
säf-vens och växa så öfver och in i hvarandra som kalmusbladen.
Fibrerna, hvilka, efter aflägsnandet af märgsubstansen, se lika ljusa ut som
skärt siden, hafva utom sin otroliga hållbarhet äfven den goda
egenskapen att icke ruttna i vatten, till följd hvaraf de äro ganska
användbara såsom ankartåg eller i allmänhet till skeppsbehof. Man har sökt
acklimatisera denna hampa i England, hvilket försök lyckats
fullkomligt, ty frosten förstör icke derstädes vegetationen. Äfven i Frankrike
har denna säfart blifvit odlad, men aldrig i sådan mängd, att icke nya
Zeeland lemnat hufvudqvantiteten; Engelsmännen importera deraf fran
nya Zeeland ärligen för ett värde af 40 till 50,000 pd. st.
Mycket märkvärdigt är, att däggdjuren nästan alls icke anträtfas
på det stora, vackra och med växter rikt smyckade öriket; hittills har
man blott funnit någorlunda stora flädermöss och råttor. Dessa djur
ätas af infodingarne; men med europeiska fartyg infördes dit våra
vanliga råttor, och dessa hafva förökat sig i otrolig grad samt helt och
hållet utrotat de inhemska råttorna. Deras antal synes snarare till- än
aftaga, och de infödda förtära icke dessa afkomlingar af de europeiska
djuren. Den ny-zeeländska hunden synes vara en afkomling af schakaleu,
och främling på ön; så är äfven förhållandet med alla öfriga däggdjur.
Hundar och åsnor äfvensom hästar hafva ditförts af Spaniorer; öfriga
Européer hafva äfven medfört dit såväl dessa djur som svin och får
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
