Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
förändring i öboernas lefnadssätt egt rum. Hvarken det vida obanade
hafvet eller deras öars obestigliga berg, till hvilka de togo sin tillflykt,
kunde rädda dem undan missionärerna, som så frikostigt önskade göra
dem delaktige af civilisationens stora fördelar. Lyckligtvis var det
omöjligt att helt och hållet förstöra deras sällhet, ehuruväl brännvinet och
de engelska matrosernas samvetslöshet decimerat detta olyckliga lands
befolkning, och flera tusen föllo offer för de sjukdomar, som dessa
sjöfarande förde med sig; men de öfverlefvande bibehöllo likväl sin
ursprungliga skönhet, visserligen numera icke så i ögonen fallande som
förut, ty missionärerna hafva såväl for män som qvinnor infört ett slags
underklädnad af blå och rödfärgad piké, hvarjemte de behängt
qvin-norna med ett slags kåpa, lika smaklös som den, hvilken begagnades
under medeltiden. I stället för att de unga flickorna fordom flätade åt
sig kransar af de mest lysande blommor, hvilkas skönhet ännu mera
förhöjdes af deras långa glänsande ebenholts-svarta hår, istället för att
mäfinerna förut med kransar af löf skyddade sig mot solens brännande
strålar, på samma sätt som Apollo hos Grekerna, hafva nu missionärerna
låtit hitföra skeppsladdningar af fruntimmershattar, som i hemlandet icke
kunnat försäljas, och utstyrt infödingarne i dessa, under föregifvande att
denna hufvudbonad <vore oändligt vackrare, än deras forna kransar.
Allt det sköna,, som man fordom fann hos detta folk, påträffar inan
numera endast på de få ställen af öarne, till hvilka missionärerna ännu
icke framträngt, eller också på de mycket små och långt aflägsna
ögrupperna. Hvad vi här yttrat, gäller i lika mån om den norr om eqvatorn
belägna Sandwichsögruppen, äfvensom de närmare Asien belägna
Caroliner-na, Marianerna, Philippinerna etc., så att vi i detta afseende hafva intet att
tillägga, utan nu kunna vända oss till den tropiska delen af Amerikas
fastland, i hvars närhet vi dessutom befinna oss.
Med en enda öfversigt kan man icke behandla det tropiska
Amerikas oerhörda område. Kuststräckan, de derifrån uppstigande
bergen, högbergen, dessas östliga sluttning och det vidsträckta
slättlandet mellan bergen och atlantiska oceanen skilja sig så betydligt
från hvarandra, att de omöjligen kunna sammanfattas i en enda
beskrif-ning. Om vi, kommande från Stilla Oceanen, beträda detta land, så
finna vi först kuststräckan af nedra Peru, kallad dalarne, fattig och
dyster utbreda sig för våra blickar. Dessa dalar äro sandiga, backiga
sluttningar, hvilka så småningom sänka sig från bergen ned till hafvet.
De äro alldeles ofruktbara och blott der de genomskäras af någon bäck,
visar sig på ömse sidor om densamma en smal rand af tropisk
vegetation. Hettan är nästan outhärdlig; luften mestadels osund, och endast
till följd af land- och sjövindarna, hvilka regelbundet aflösa hvarandra,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
