Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Berget har, räknadt från dess vestliga fot ända till dess utgrening
till den i öster uti Brasilien belägna slätten en bredd af 70 till 80 mil
och innesluter på denna sträcka ofantliga flodsystemer samt strömmar
af hvilka hvar och en är större än Rhen, Weichsel eller Donau, och
dessa förena sig sedan med endera af de två ofvannämnda stora
floderna, hvilka vid sitt utlopp äro så breda att man icke fran den ena
stranden kan se till den motsatta.
Den intressantaste af bergsjöarne är utan tvifvel Titikaka-sjön som är
belägen emellan 16 och 18 graden sydlig bredd. Denna sjö, hvars yta
ligger 13,000 fot öfver hafvet, är omgifven af 10—12,000 fot höga
bergskedjor. Sjöns omfång är 60 tyska mil och dess djup, som merendels är
500 fot, går dock på flera ställen till mer än 1000. 1 forna tider har
denna sjö säkerligen varit orsaken till mycken förödelse, ty då den icke
egde något aflopp, steg dess vattenyta till följd af de otaliga från
bergen nedströmmande bäckarne vissa tider på året ganska högt öfver det
vanliga vattenståndet. Då Spaniorerna eröfrat landet, måste de snart
hafva erfarit olägenheterna af sjöns så ofantligt vexlande vattenstånd
och de byggde derföre kanalen Desaguadero, hvilken numera afleder sjöns
öfverflödiga vatten till en lägre ned belägen dal, som har ett af
naturen bildadt aflopp.
Ett obetydligt regnflöde inverkar föga pä denna sjös vattenstånd,
och man har derföre hyst den underliga tron att sjön genom en
underjordisk kanal skulle vara förenad med hafvet; hvilken fabel äfven upp-*
repas om Kaspiska hafvet. Man har likväl på båtar öfverfarit sjön i
alla riktningar, och ehuru den visserligen, liksom sjöarne i Schweiz,
esomoftast är farlig för seglaren, har man dock icke någonstädes kunnat
upptäcka någon vattenhvirfvel eller något slags tratt, som skulle kunna
utmärka, hvarest vattnet i denna sjö stode i samband med verldshafvet.
I gudaläran hos de gamla folkslag, som bebott Amerikas högslätt, har
denna sjö en ganska stor betydelse. Dels på de landtungor, som stucko
ut i sjön, dels ock på en i sjön befintlig ö, funnos många märkvärdiga
byggnader från den tid, då Inkas herrskade i detta land. On är en half
mil i omkrets och på densamma fanns ett stort och praktfullt soltempel,
hvilket var det rikaste och namnkunnigaste näst det i Kuzko. Mythen
förtäljer att efter den stora vattenfloden, en tradition som förekommer
likasåväl i den nya som gamla verlden, hade solen kastat sina första
strålar på denna ö, och att den derföre företrädesvis vore af densamma
gynnad. Hon ådagalade sin förkärlek för denna lilla fläck af jorden
derigenom, att hon sände sina båda barn Manko- Kapak och
Manlea-Oello till ön, tvenne ganska vigtiga orsaker att anse ön helig, ty från
72
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
