Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
till en del äfven Kineser, såsom vår teckning temligen tydligt utvisar,
ty de sneda ögonen förråda ingalunda den ädlare Hinduiska racen,
Malajerna.
Den, som införer dessa arbetare, erhåller för hvarje hufvud emellan
1400 1700 rdr; arbetaren sjelf erhåller månadtligen utom nödig kost
20 francs, d. v. s. 15 rdr rmt. Efter tilländagångna 8 år måste de
kostnadsfritt återföras till sitt fädernesland.
Folket är flitigt och förrättar alla de arbeten, som man eljest
brukat uppdraga at Negrerna, de skola vara skickligare, än dessa sednare,
och om man behandlar dem väl, visa sig ytterst dugliga, men förrän
man lärde känna deras karakter, skedde många olyckor. De fördrogo
inga kroppsstratf; om en Kuli får stryk, måste någon dö, antingen den,
som anbefallt straffet, eller någon annan, eller den slagne sjelf, ty om de
icke kunna hämnas, döda de sig sjelfva. Dcck är arbete för Spanio-
rerna så förhatligt, att de heldre betala 1500 rdr på förhand för en
arbetskraft, som möjligtvis varar i 8 år, och månadtligen dessutom 15
rmt till arbetaren, än att med egna händer förrätta det behöfliga
arbetet. Härvid måste man dessutom ihågkomma att de betalta 1500 rdr
redan det första året kunna gå förlorade, ifall Kuli’n blir sjuk eller dör;
att Kuiin talar ett alldeles främmande språk och först efter lång tid
lär att förstå Spanioren; att han har en helt annan religion, och ledes
af andra sedelagar än hans herre; att han anser hämd eller
sjelf-mord för någonting förtjenstfullt; att han i hvarje ögonblick kan
öfvcr-träda Spaniorernas lagar, ’emedan han icke känner eller begriper dem,
och slutligen att man just på dessa grunder ofta icke en gång kan
bestraffa honom.
De personer, som vi se på ofvanstäende teckning sysselsatta på en
sockerplantage, gå endast till och från arbetet klädda på sådant sätt;
under sjelfva arbetet aflägga de sjelfva jackan och behålla endast
kortbyxorna, så att de följaktligen äro nästan helt och hållet nakna, utsatta
för en glödande sol. Det ser likväl ut, som om de befunne sig bäst i
denna värme, ty de skulle gerna vilja behålla på sig äfven jackan.
Arbetet är för öfrigt så mycket besvärligare, som de blott få njuta fyra
timmars livila om natten, en timma för middags-ätningen och en half
timma för frukost- och aftonmåltiden.
I forna tider måste hela plantagelifvet hafva haft något
patriar-kaliskt med sig. Egaren pa plantagen var vanligen född pa densamma;
det var en arfvejord, som gick från generation till generation inom
familjen och som vann i värde, emedan den allt mer och mer utvidgades.
Egaren hade som barn lekt med Negrerna, de äldre Negrerna hade
burit honom på sina armar; det rådde ett vänskapligt förhallande emellan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
