Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dast vid flodstränderna, men dessa sednare äro vid öfversvämningstiden
alldeles försvunna och kunna blott igenkännas derpå, att växter af
mångahanda slag, träd och buskar resa sig öfver vattnet; ty der inga floder
och sjöar finnas, der finnes ingen vegetation utom famnshögt gräs, som
efter regntiden betäcker steppen, på hvilken de talrika hjordarne derefter
fråssa, till dess växtligheten förqväfves af det öfversvämmande vattnet,
och drager sig tillbaka till flodernas och bäckarnes stränder, dit djuren
följa efter densamma, emedan de eljest ingenstädes skulle finna näring,
ehuru de visserligen här äro mest hotade uti vattnet af krokodiler och
elektriska ålar och på land af gråaktiga djur tillhörande kattslägtet, af
jätteormar och dylika rofdjur.
På stränderna af dessa floder bo äfven menniskor, under den torra
årstiden på marken, under den våta i träden, som smycka flodstranden.
I de höga palmerna, ofta 50—80 och flera fot öfver marken, hafva
Oto-makerna och de få pä Amerikas fastland tillbakaträngda .Karaiberna
bosatt sig. Från träd till träd hafva de uppspännt starka tåg, hopflätat
dessa till ett nät och betäckt detsamma med vass, hvarpå de deröfver
utbredt ett jordlager; om de kunna erhålla lera eller lerjord taga de
helst denna samt bilda deraf ett fast underlag, hvarpå de kunna
uppgöra sin eld. Der bo de 4—5 månader på året, endast inskränkta till
de lifsmedel, som de kunnat insamla före regntiden. Visserligen förstå
de konsten att utaf urhålkade trädstammar förfärdiga båtar och skulle
med dem kunna ro ut på jagt under den tid, som de icke kunna beträda
marken; men i den stora vattenöknen finnes intet vildt att jaga,
följaktligen kunna de endast förlita sig på de lifsmedel, som de hafva i
förråd, ty äfven trädens frukter duga ej att plocka, dessa börja nu först
bilda sig och mogna ej förr, än under loppet af följande sommar.
Humboldt skildrar anblicken af sådana flodtrakter såsom särdeles
underbar, då man nattetid ser högt öfver vattenståndet de eldflammor,
medelst hvilka Otomakerna tillreda sina enkla rätter. En omvexling i
deras enkla kök medför endast floden, hvarur de uppdraga ett stort
antal olika slags fiskarter.
Skönare och rikare äro bergen, som ligga emellan dessa Savanner
och hafvet. Alla den heta zonens skatter äro der hopade, all möjlig
växtlighet, så yppig, att ingen menniska, som ej sett den förut, kan
derom göra sig en föreställning, betäcker bergen från deras fot ända
upp till toppen, som aldrig uppnår snögränsen; fastän den vanligen
öfver-stiger 6000 fot.
Der växa de vidt berömda färgträden, de herrligaste palmslag; der
växa många mjölbärande grässlag; på många ställen blir riset icke
od-ladt utan skördas vildt växande; det betäcker stora sträckor af morasen»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
