- Project Runeberg -  Pittoresk beskrifning öfver jordens kända länder och folkslag /
643

(1862) [MARC] Author: Carl Gottfried Wilhelm Vollmer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

infinner sig plötsligen, en regelbunden här, som kan göra den motstånd,
står icke till buds; fienden tager med sig allt, som lian kan behöfva,
men äfven sådant, som han icke behöfver, t. ex. krigsfångarne.

På ett af sultanens i Burnu låg, genom hvars land Barth och
Over-weg flera gånger passerat (det gränsar till vestra kusten af Tschadsjön),
blefvo äfven 4000 menniskor af Mosgu-staminen tagna till fånga. Dr,
Vogel, Overwegs efterträdare och deltagare i dr. Barths resor, hade
slutit sig till detta tåg, för att sålunda kunna anlända till det inre af
landet, och hau berättar såsom ögonvittne, att man behandlade de
olyckliga på det aldra grymmaste sätt och derjemte lemnade dem utan all
föda, så att de flesta omkommo af hunger och knappt 500, alltså knappt,
en åttondel, ankommo till sultanens sate, till Kuka vid Tschadsjön. Men
utom dessa fångar hade äfven krigare, tillhörande samma stam, blifvit
tillfångatagne, och på dussintal af dessa afskar man tid efter annan
venstra benet till knäet och högra armen till armbågen - en operation,
som verkställdes med eländiga, slöa jernknifvar, som voro tillverkade i
Burnu. Derpå öfverlemnades de olyckliga åt sitt öde,- och lyckligt var
om de förblödde, förrän en hyena eller panter sönderslet dem ännu
lef-vande. På några af dessa krigare afskar man endast högra handen och
tillät dem derpå återvända till sin hemort, för att der omtala livad som
blifvit af deras kamrater.

Allt detta är visserligen förskräckligt, men vi böra icke förgäta i
hvilket land vi befinna oss. Det är icke civiliserade menniskor, som
föröfva någonting dylikt, utan raa och grymma barbarer, och tyvärr är
menniskan ett sä förfärligt grymt odjur, att intet annat i detta
hänseende kan förliknas med henne. Om två djur af samma slag strida
mot hvarandra, så varar detta så länge, till dess ettdera är besegradt,
och derefter går det segrande djuret tillfredsstäldt sin väg, men så är icke
förhållandet med menniskan, ty efter besegrandet kommer pinandet.
Den slagne blir först piskad och marterad; fiendens häl utstöter den
hjelplöses tänder, och konung Lears dotter utref med sina fina
tåspetsar ögonen på den man, som hade förolämpat henne — nej — den
som vänligt hade mottagit hennes fader.

Vi kunna icke säga, att Shakspeare skildrar en längesedan flydd
och till slut ändock fabelaktig tidsålder, ty vi behöfva blott tänka på
’det trettioåriga kriget och erinra oss. hvilka förfärliga grymheter som
då af Tyskar töröfvadés mot Tyskar; vi behöfva alls icke gå så långt
tillbaka, ty ännu i dag höra de aldra afskyvärdaste förbrytelser i de
forna kulturländerna så till ordningen för dagen, att det icke är
tillräckligt för Spanioren, Italienaren och Greken, att döda den plundrade,
utan han stympar honom 1 trotsande öfvermod, afskär hans näsa, sticker

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:06:20 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vcgwpitto/0651.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free