Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tycke, gifte sig med henne. Dör hon före äktenskapets afslutande, så
måste älskaren gifva hennes fader den vanliga köpeskillingen. Hvarje
ung man brukar gifta sig så snart han samlat tillräcklig förmögenhet
att kunna det. Priset på den lefvande varan beror på densammas
skönhet, samt äfven på huru stor tillgång deraf, som för tillfället finnes. Den
minsta köpeskillingen för en flicka består i en ko och den högsta, som
väl också aldrig öfverskrides, är tio kor. Köpet är helt och hållet reelt,
så att om varans godhet icke svarar emot priset, kan köpet gå tillbaka.
Endast i den yttersta nöd kan en man sälja sin hustru.
Sedan festligheterna slutat, förer mannen den unga hustrun till sin
bostad och stannar sedan hos henne så länge, till dess det faller honom
in att taga en ny hustru, ty månggifte är ganska vanligt hos detta folk,
och hvar och en, som är i stånd att bestå sig en sådan lyx, begagnar
sig också deraf.
Naturligtvis äro under sådana förhållanden familjebanden ganska
lösa och den äktenskapliga kärleken icke heller synnerligen stor. Man
är hvarje dag i tillfälle att se äkta männer återkomma från hafskusten
med så många tygstycken, att knappt hundra menniskor skulle förmå
bära dem, men likväl nekar han sin äkta hälft ett obetydligt stycke
blå- eller rödfärgadt kattun, af hvilket hon önskar förfärdiga sig en
hög-tidsdrägt.
Beträffande hushållningen, så drager mannen omsorg om gårdens
kreatur och fjäderfa och hustrun deremot ser .efter åkern och
trädgården. Tobak odlar hvar och en särskildt, ty man vet ganska väl, att
man icke af den andra skulle kunna få ett enda blad af denna dyrbara
planta.
Om en fru blifver enka, råder hon helt och hållet sig sjelf, så länge
hon finner nöje deri, och om hon äger någon förmögenhet, brukar hon
vanligen slösa bort den och derifrån kan man härleda orsaken, att det
knappast finnes en enda slaf eller tjenare, som med karavanerna från
kusten anländer dit, hvilken icke vid afresan eger en mängd värdefulla
presenter att visa.
Folket vid Uanyamuezi förer ett ganska egendomligt lefnadssätt.
Deras hus äro bättre byggda, än de andre negerfolkens; de äro uppförda
af sten och lera samt sakna hvarken yttre eller inre prydnader. På ett
eget sätt hänförda af sitt konstsinne, förfärdiga de äfven kolossala
men-^iskobilder, som man är böjd att hålla lör afgudastoder, men detta äro
de ingalunda, utan de tjena blott till att pryda deras hus och
isynnerhet de offentliga byggnaderna, af hvilka det i hvarje by finnes tvenne;
den ena, uteslutande afsedd för qvinnorna, får ej beträdas af någon, som
84
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
