Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den elefant, som här blifvit framförd för att tillbedjas, är ett
ståtligt djur af 12 fots höjd, och har i mer än 50 år varit i konungens
besittning. Det hvita utseendet härleder sig af en sjukdom, han är en
Albino, såsom de hvita råttorna eller de hvita negrerna. Man kan se
/
detta af ögats eldröda iris, hvilket anses för ett stort bevis pa skönhet.
Indierna säga, att sådana ögon likna en ring med nio ädelstenar.
Vördnaden för denna elefant är så stor, att till och med den staf,
som kornaken begagnar för att bestämma hans väg, är från den ena
ändan till den andra öfverhöljd med äkta perlor. De bindlar, som han
har omkring hufvudet, och gördeln, som han bär om lifvet, äro af
skar-lakansrödt, med ädelstenar öfversålladt tyg. Då han är klädd i gala,
bär han på hufvudet en stor gyllene skifva, på hvilken alla hans titlar
äro inristade; från denna nedhänger öfver pannan en stor halfmåne,
besatt med ädla stenar och på samma sätt äro hans öron smyckade.
Hans hushåll skötes af trettio personer, och han eger en särskild
minister för sina statsangelägenheter. Då man vill besöka honom, måste
man aftaga sina skor framför dörren till hans hus. Den nuvarande hvita
elefanten kan man just icke tala synnerligen godt om, hans lynne lärer
vara ganska svårt, och han berättas redan hafva dödat flera kornaker. *
Orsaken till hans onådiga handlingssätt ligger måhända i någon fö
r-sumlighet, som uppväckt hans vrede.
Den hvita elefanten har neinligen ett bestämdt apanage, hvaraf
alla hans beliof bestridas. Men nu har sedan någon tid tillbaka
kejsardömet eller konungariket varit förpligtadt att betala en årlig tribut till
England, och det hände derföre en gång, att då det icke fanns
tillräckligt med guld för dessa utgifter i skattkammaren, såg man sig nödsakad
att tillgripa den hvita elefantens apanage. Visserligen blef en
deputation, som kunde vara värdig en så hög magnat, afsänd till »tjockbenet»,
och ett på palmblad skrifvet kongligt bref framlemnades till honom,
hvaruti konungen bad honom icke blifva ond öfver den tillfälliga
förlusten af hans inkomster, hvilka man måst använda, för att betala de
rödhårige barbarerna, men som inom två månader skulle blifva honom
ersatta. Fastän den upphöjda »tjockhuden» af brefvets innehåll tog den
noggrannaste kännedom, ty han åt upp det, skall dock hans lynne
sedan denna tid hafva betydligt försämrats.
Huruvida de förståndige bland folket och de bildade Birmanerna
äfven hembära åt den hvita elefanten en sådan dyrkan eller om de blott
anse honom som ett attribut till konungamakten, på samma sätt som
drottningen af England vid parlamentets öppnande åker efter sex
isabell-färgade hästar, som ledas af hennes lakejer, derom kunna vi icke le mna
några bestämda underrättelser.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
