- Project Runeberg -  Pittoresk beskrifning öfver jordens kända länder och folkslag /
681

(1862) [MARC] Author: Carl Gottfried Wilhelm Vollmer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

anländer till staden, skulle sålunda få se en högst obetydlig del af
densamma, om han icke hölle sitt iutåg på en elefant. Detta djur
begagnas här allmänt att rida på och den som sitter på dess rygg kan
obe-hindradt se öfver pallisaderna. Detta missprydande stängsel är äfven
vidtaget å de vägar, hvilka herrskaren plägar befara.

Alla hus, till och med den kongliga familjens och presternas, äro
täckta med spånor eller palmblad, palatserna hafva deremot ett
tre-dubbelt tak, som helt och hållet är betäckt med smala tegelstenar.
Staden lärer nu inom murarne räkna 5000 hus, hvilket låter sluta till att
den eger åtminstone 25,000 innevånare. Men tillsammans med
förstäderna utgör husens antal 18,000 och man skattar innevånarnes antal
till 90,000. Gatorna skära hvarandra i räta vinklar, och ehuru
inne-vånarne icke våga uppbygga några stenhus, ser man dock flera sådana,
som äro byggda af främlingar. Det händer här som öfverallt
annorstädes, der man stiftar för många lagar och följaktligen icke har tid att
efterse det de blifva åtlydda. Herrskaren lärer dagligen utgifva de
ändamålsenligaste förordningar, men såsom det tyckes endast till sin egen
tillfredsställelse. Då han en dag fick se en menniska, som med stor
’ifver upphackade och undersökte jorden, frågade han mannen hvad han
hade för sig, hvarpå denne svarade: »Jag söker efter någon af de
talrika och förträffliga förordningar, som dagligen utgå från högsta
domstolen, men om hvilka man sedermera icke får den ringaste kännedom.»

Innevånarne utveckla en beundransvärd skicklighet i bamburörets
användande. Det tyckes, som om hela folkets industri hvilade på detta
rör. De bygga dermed icke blott sina hyddor och hus, sina spångar
öfver bäckarne och broar öfver floderna, sina sädesbodar och andra luftiga
byggnader, skjul och dylikt, utan förfärdiga äfven sina vattenhjul, sina
åror, master, fiskredskap, sina lansar, bågar, pilar, koger, hjelmar och
hattar, sina pipor, sina vatten- och oljekärl, sina stora och små lådor,
sina musikaliska instrumenter, sina facklor, sina blåsbälgar, sina mattor
och tåg, af det nyttiga bamburöret. Äfven de sidentyger, till hvilka
man hämtar råämnet från Kina, blifva tillverkade på bambuväfstolar.
Det ser ut som denna lifliga industriella verksamhet och kunskap
kommit från Kina, och Kineserna äro också de, som företrädesvis befolka
rikets förstäder. Dessa arma menniskor tyckas dock vara de mest
plågade undersåtare i det stora Birmaniska riket, ty ett ordspråk säger der,
att, om en Birman har fem barn, så tager man från honom ett, för att
detta skall tjena hans herrskare, men om en Kathe (det vill säga en
Kines) har fem barn, så tager man från honom allesammans.

Icke mindre intressant är den utomordentligt högt utvecklade
konsten att förfärdiga lackerade arbet af den utomordentligaste skönhet.

86

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:06:20 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vcgwpitto/0689.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free