Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Hos Birmanerna äro fruntiinmerna icke instängda såsom
annorstädes i Orienten, de besöka alla offentliga samlingsställen och det är klart
att de öfverallt angifva tonen, behagliga och graciösa (om man
undantar hårdragning, skymford, kastandet af spenbarn framför mannens
fotter), tint bildade, lifliga och fulla af skalkaktighet utöfva de i sitt land
en oemotståndlig förtrollning, och da dessa öfvervägande egenskaper
försäkra dem om ett stort inflytande, så synas de deraf blifva högmodiga
och afundsjuka, och det hör till sällsyntheten att de icke missbruka sitt
inflytande. Yid kapprodder pä floder och sjöar, vid djurfäktningar, vid
spelborden intaga fruarne alltid första rummet; de sysselsätta sig med
alla angelägenheter, de hafva uppsigt öfver byggandet af husen och deraf
kan man sluta till hvad de skulle åstadkomma om de en gång vunnes
för kristendomen. Fruarne kan man utan öfverdrift anse såsom
Bir-manfolkets uppfostrarinnor; de lära barnen allt livad de sjelfva tro om
hexeri, spöken och dylik vidskepelse, de lära. barnen att alla aftnar gå
till pagoderna, tillryggalägga långa vägar för att bringa gudarne sina
offer, det är de som trampa den hvita boken (evangelium) under
fotterna och sätta afgudabilden i händerna på sonen. Det är de, som
redan mer än en gång tändt upprorets fackla, och som skulle
åstadkomma rikets undergång, såvida det fölle dem in.»
Vi kunna visserligen icke inse, i hvad man dessa qvinuor, som äro
alldeles motsatsen mot hvad vi kalla qvinliga, skulle kunna bispringa
till att utbreda en lära, som sä helt och hållet strider emot hvad som
synes utgöra deras smak, men det som blifvit sagdt är karakteristiskt
nog, synnerligast da det kommer ur ett fruntimmers mun.
Ilvem vet, med hvilka fruntimmer fru Mason stått i förbindelse, da
hon kunnat gifva oss en sådan bild af de birmaniska damerna i
allmänhet? Det engelska sändebudet vid hofvet i Ava, den ofvannämnde
kapten Yule, skildrar dem på ett annat sätt.
Han beskrifver en måltid som han intog hos en af rikets
stordignitärer. Dervid voro närvarande dennes fru, hennes båda systrar och
dessas moder. En af dessa unga damers afbildning se vi här nedan efter
en originalteckning af kapten Yule, som beskrifver deras seder såsom
högst blygsamma och fullkomligt motsvarande de anspråk, man är van
att hafva på qvinnans sätt att skicka sig. De voro både behagliga och
otvunget muntra samt visade alls icke något spår till den förfärliga
qvinnonatur, som fru Mason skildrat för oss. Modern var en smula
pratsam. och mycket böjd för att lata höra sin stämma, hon hade en mängd
af år lefvat i Rangun och gladde sig åt att kunna visa, det hon
till-egnat sig engelska seder. Hon var enka efter arfprinsessan, den
nuvarande drottningens forna minister. De båda yngre damerna liknade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
