- Project Runeberg -  Pittoresk beskrifning öfver jordens kända länder och folkslag /
695

(1862) [MARC] Author: Carl Gottfried Wilhelm Vollmer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

FÖRNÄMA BIRMANERS LEFNADSSÅTT.

695

tänker sig såsom ett mäktigt folk, vidt bekant och fruktadt, men nu på
en gång öfverflygladt af ett folk, som man ansett för barbarer. Man
vill gerna veta, hvilka dessa underbara personer äro, som hafva dristat
utföra ett så storartadt och otroligt verk.

Utan all besvärande nyfikenhet sysselsatte sig dock de närvarande
med oss ända till det ögonblick, då måltiden skulle serveras. Ofver ett
långt bord utbreddes två stycken skönt färgade sidentyger, som
begagnades som borddukar, ett bruk, som Birmanerna först lärt att känna
af Engelsmännen. Derpå placerades tallrickar, knifvar och gafflar,
koppar och téfat. Först serverades té, smörgås och rostadt bröd. Då detta
blifvit utburet, utropade herrn i huset i én slags skämtande otålighet:
»Fort! Fort! engelska rätter känna herrarne redan, bär då ändtligen
hit våra, så att de äfven må lära känna dem.»

Snart visade sig efter hvarandra en sådan mängd olika rätter,
kakor och konfityrer, att en medlem af ambassaden räknade 75 sådana.

Efter de första rätterna visade sig äfven husets damer, men satte
sig icke på stolar, vid hvilka deras männer redan syntes sä vana, att
de åtminstone icke oskickligt begagnade dem, utan på golfvet, i det de
utbredde omkring sig de vida kläderna på ett sådant sätt, att de med
lätthet kunde sätta sig på sina korslagda ben, utan att derigenom på
minsta sätt stöta anständigheten. Men de hade förgätit att gamla och
nya seder icke lätt låta sig förlikas med hvarandra; borden, som eljest
stodo knappt en fjerdedels aln ofver golfvet, voro nu så inrättade, att
de stodo ungefär lika högt öfver stolarne, hvilket hade till följd, att de
på golfvet sittande damerna knappt kunde se öfver bordet, och, för att
förskaffa sig kännedom om de rika rätter, hvarmed det var besatt,
måste de alltsomoftast resa sig upp, hvarföre vi äfven sågo dem i en
nästan oafbruten rörelse.

De voro klädda i till större delen mycket vackert sidentyg,
kläderna voro prydda med praktfulla broderier samt en mängd guld och
juveler.

Det som isynnerhet utgör ett bevis på dessa fruntimmers
bildningsgrad, är deras fullkomliga otvungenhet. Icke blyga såsom illa
uppfostrade barn, icke stolta såsom sådana, hvilka vilja antaga en förnäm ton,
utan att hafva den, visade de sig tillgängliga för hvarje samtal,
skämtade, underrättade sig om främlingarnes förhållanden, och till en, som
förklarade sig icke vara gift, sade frun i huset: »Om ni gifter er,
hoppas jag, att ni för hit er fru, så att vi må kunna lära af henne, huru
förnäma damer böra skicka sig.»

Då måltiden var slutad, inbar man desserten, som bjöds omkring
på en stor presentertallrick. Den innehöll en väldig mängd öfver livar-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:06:20 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vcgwpitto/0703.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free