Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
att framtränga å den väg, som den ifrågasatta expeditonen skulle
få till uppgift att beträda.
Den svenska hamn, från hvilken expeditionen skall utgå,
kommer förmodligen att blifva Göteborg. Afgångstiden är bestämd till
början af juli 1878. Vägen tages till en början längs med Norges
vestkust förbi Nordkap och mynningen af Hvita hafvet till
Matotschkin-sundet vid Novaja Semlja.
Öppnandet af en sjöförbindelse mellan det öfriga Europa och
dessa trakter genom sir Hugh Willoughby och Richard Chancelor
1553 var frukten af den första från England för upptäckter utsända
sjöexpedition. Deras färd utgör derjemte det första försök till
finnande af en nordostlig förbindelse med Kina. Målet nåddes
visserligen icke, men deremot öppnade den ifrågavarande resan
sjöförbindelsen mellan England och Hvita hafvet och bildar derigenom
en vändpunkt ej allenast i Englands och Rysslands sjöfart, utan
äfven i verldshandeln. Den kräfde ock sina offer, i det sir Hugh
Willoughby sjelf med hela besättningen på det fartyg, som stod
under hans befäl, omkom under öfvervintring på Kola-halfön. I
våra dagar färdas tusentals fartyg tryggt och säkert på denna stråt.
Med den kännedom man numera eger om isförhållandet i det
Murmanska hafvet — så kallas på äldre kartor hafvet mellan Kola
och Novaja Semlja — kan man under senare delen af sommaren
segla från Hvita hafvet till Matotschkin-sundet utan att behöfva
befara det ringaste hinder af is. För några årtionden tillbaka var
dock, till följd af bristande kunskap om den rätta tiden och rätta
vägen, förhållandet helt annorlunda, såsom nogsamt synes af
berättelsen om de svårigheter och faror den berömde ryske sjöfaranden
grefve Lütke mötte under sina, fyra somrar å rad (1821—1824)
upprepade resor längs med Novaja Semljas vestkust. En duglig
fångstman kan numera med ett vanligt fångstfartyg på en enda
sommar segla mer vidt omkring på dessa haf än förut en med
alla ett örlogsvarfs tillgångar utrustad expedition på fyra gånger så
lång tid.
Från Murmanska hafvet kan man komma in i det Kariska på
fyra olika vägar, nämligen a) Jugor-sundet, de gamle Holländarnes
Fretum Nassovicum mellan Waigatsch-ön och fasta landet; b)
Kariska porten mellan Novaja Semlja och Waigatsch-ön; c)
Matotschkin-sundet, som mellan 73° och 74° n. br. tudelar Novaja Semlja,
och slutligen d) vägen norr om denna dubbel-ö. Vägen förbi
Novaja Semljas nordspets blir vanligen isfri först i början af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
