Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
i stora massor. Enligt deras iakttagelser, som söka mammutbetar,
är hafvet isfritt ända till södra delen af de Ny-Sibiriska öarna.
Det är sannolikt, att just dessa öar bilda ett skydd mot isen i det
Werchnojanska distriktet. Annorlunda förhåller det sig på den
Kolymska kuststräckan, och kan man blott från Beringssund komma
till Kolyma, så nog kan man komma från Kolyma till Lena.»
Förhållandet, att isen om sommaren vid sydliga vindar drifves
bort från kusten, men ej längre än att den i större eller mindre
mängd återkommer vid nordlig vind, bekräftas ytterligare af andra
brefskrifvare och synes mig visa, att de Ny-Sibiriska öarna och
Wrangelsland endast utgöra länkar i en vidsträckt, parallelt med
Sibiriens nordkust fortlöpande ögrupp, som å ena sidan hindrar
isen från det mellanliggande hafvet att fullständigt drifva bort och
gynnar isbildningen om vintern, men å andra sidan skyddar
kusten för den norr om öarna bildade egentliga polarisen. De
berättelser jag har anfört gälla för öfrigt hufvudsakligast
sommarmånaderna. Likasom i det förut ännu sämre beryktade Kariska hafvet,
torde isen äfven här om hösten för det mesta smälta bort, så att
man vid denna årstid kan påräkna ett temligen öppet haf.
De fleste af de brefskrifvare, som lemnat underrättelser om
isförhållandena i det sibiriska polarhafvet, sysselsätta sig ytterligare
med de rykten, som spridt sig i Sibirien, att amerikanska
hvalfångare skulle frän kusten varit sedda långt vester ut. Riktigheten
häraf förnekas alltid på det bestämdaste. Dessa rykten hvila dock
åtminstone till en del på verklig grund. Jag har nämligen
personligen träffat en hvalfångare, som i trenne år från ett
hvalfångarefartyg drifvit handel med kustinvånarne mellan Kap Jakan och
Beringssund. Han var fullt öfvertygad, att man åtminstone vissa
år skulle kunna segla från Beringssund till Atlantiska oceanen. En
gång hade han återvändt genom Beringssund först den 17 oktober.
Af hvad jag sålunda anfört framgår:
att den norr om Sibiriens nordkust belägna oceanen mellan
Jenisejs mynning och Tschaunbay aldrig plöjts af kölen på ett
verkligt sjodugligt fartyg, än mindre befarits af någon för färd
bland is särskildt utrustad ångare;
att de smärre fartyg, med hvilka man sökt befara denna del
af verldshafvet, aldrig vågat sig synnerligen långt från kusten;
att ett öppet haf vid frisk vind varit för dem lika förderfligt,
ja förderfligare än ett haf betäckt med drif-is;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
