Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
att de nästan alltid sökt någon lämplig vinterhamn just vid
den tid af året, då hafvet blir mest isfritt, nämligen sensommaren
eller hösten;
att detta oaktadt hafvet från Kap Tscheljuskin till Beringssund
upprepade gånger befarits, om man ock ej lyckats tillryggalägga
bela sträckan på en gång;
att det under vintern längs med kusten, men förmodligen ej
i det öppna hafvet, bildade istäcket hvarje sommar brytes och ger
upphof till vidsträckta drif-isfält, som än af pålandsvind drifvas mot
kusten, än af sydlig vind drifvas ut till hafs, dock aldrig längre
än att isen kommer åter efter några dagars nordlig vind, hvadan
det synes sannolikt, att det sibiriska hafvet är så att säga afstängdt
från det egentliga polarhafvet genom en serie öar, af hvilka man
för närvarande endast känner Wrangelsland och de öar, som bilda
Nya Sibirien.
Med anledning häraf synes det mig sannolikt, att en för
ändamålet väl utrustad ångare skall kunna, utan att möta allt för
många svårigheter, åtminstone till följd af ishinder, under hösten
på några få dagar framtränga denna väg och derigenom ej allenast
lösa en för århundraden tillbaka uppstäld geografisk uppgift, utan
äfven blifva i tillfälle att med alla de hjelpmedel, som numera
kunna ställas vetenskapsmannen till buds, i geografiskt,
hydrografiskt, geologiskt och naturhistoriskt hänseende undersöka ett förut
i dessa hänseenden nästan okändt haf af ofantlig utsträckning.
Hafvet norr om Beringssund besökes numera af hundratals
hvalfångare, och vägen derifrån till amerikanska och europeiska
hamnar utgör derför en mångbefaren sjöfartsstråt. För få
årtionden tillbaka var detta dock ingalunda fallet. Berings, Cooks,
Kotzebues, Becchey’s m. fi. resor ansågos då såsom djerfva, af lyckan
gynnade forskningsexpeditioner af stor vigt och betydelse i
vetenskapligt hänseende, men utan någon omedelbar praktisk nytta. För
snart halftannat århundrade tillbaka gälde detsamma om
Spangenbergs resa från Kamschatka till Japan år 1739, hvarigenom
ryssarnes upptäcktsfärder i nordligaste delen af Stilla oceanen
sammanbundos med holländarnes och portugisernas till Indien,
Sundaöarna och Japan, och i fall det skulle lyckas för vår expedition
att efter Asiens kringsegling nå Suezkanalen, så möter här ett
storverk, som mer än något annat utgör en erinran derom, att hvad
som i dag till och med af sakkunnige förklaras för omöjligt, ofta
nog i morgon är genomfördt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
