Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRSTA KAPITLET
Färden anföres1 under den betecknande titeln
»Navigatio per Mare Grlaciale», och berättelsen börjar med en
förklaring, att Herberstein fått den från Istoma sjelf,
hvilken som yngling lärt sig latin i Danmark. Såsom
orsak, hvarföre den ovanliga, långa, »men säkra»
omvägen öfver nordh af vet hellre valdes än den eljest brukliga
kortare vägen, anför Istoma stridigheter mellan Sverige
och Byssland och uppror i Sverige mot Danmark vid
tiden, då resan företogs (1496). Sedan han redogjort för
färden från Moskwa till Dvinas mynning, fortsätter ban
sålunda:
»Efter att hafva stigit om bord på fyra båtar i Dvinaflodens
mynning höllo de sig först längs oceanens högra strand, hvarest man
såg mycket höga och spetsiga berg2, och sedan de på detta sätt
tillryggalagt sexton mil och seglat öfver en hafsarm, följde de
venstra stranden, lemnande till höger det öppna hafvet, hvilket
liksom de närliggande bergen har sitt namn af floden Petzora. Man
kom här till ett folk kalladt finlappar, hvilka, ehuru de bo i låga och
usla hyddor vid hafvet och föra ett lif nästan likt vilddjurens, i alla
fall sades vara mer stillsamma än det folk, som kallas vildlappar.
Derpå, sedan de kommit förbi lapparnes land och framseglat åttio mil,
kommo de till det land, Nortpoden, som hör under Sveriges konung.
Denna landsdel kalla ruthenerna Kajenska Selma, och folket kalla de
Ivayeni. Sedan de seglat vidare derifrån längs en mycket inskuren kust,
som sköt ut åt höger, kommo de till en halfö, som kallades den
Heliga näsan3, hvilken utgöres af en stor klippa, som likt en näsa
skjuter fram ur hafvet. Men uti den finnes en grotta eller håla,
hvilken under sex timmar i sänder uppslukar vattnet och derpå med
äfven for ryssarne sjelfva utgör en vigtig källskrift vid studiet af förgångna tiders
kulturförhållanden i zarriket. v. Adeluxg uppräknar i »Kritisch-literärische
über-sicht der Reisenden in Russland bis 1700, St. Petersburg k Leipzig 1846», elfva
latinska, tvenne italienska, nio tyska och en böhmisk öfversättning af detta arbete.
En engelsk öfversättning finnes sedermera offentliggjord i Hakluyt Societvs skrifter.
1 v. Hehberstein l:a uppl., blad xxvm i den 2:a af verkets tre särskildt
paginerade afdelningar.
■ En förvexling föreligger här med berg, som man sett i Norge, enär
nordöstra stranden af Hvita hafvet är lfigländt.
3 En i äldre arbeten ofta förekommande, mindre lycklig öfversättning af
Swjatoinos, »den heliga udden».
52
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>