Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GCSTAF VASA O CII NORDOSTPASSAGEN
Englands sjöfart är för närvarande utan jemförelse
större än något annat lands, men den är ej gammal. Ännu
i medlet af 1500-talet var den högst obetydlig och
hufvudsakligen inskränkt till kustfart i Europa och en eller
annan fiskarfärd till Island ocli New Foundland.1 Spaniens
och Portugals stora sjömakt och afundsjuka mot andra
länder medgåfvo ej heller vid den tiden främmande sjöfarare att
idka handel på de ost-asiatiska länder, som af Marco Polo
skildrats med så lockande berättelser om oerhörd rikedom
på guld och ädla stenar, på dyrbara tyger, kryddor och
vällukter. För att norra Europas köpmän skulle kunna
dela den vinst, som här stod att vinna, syntes det nödigt att
upptäcka nya vägar, oåtkomliga för den Pyreneiska halföns
armador. Häri ligger förklaringen till den ifver, med
hvilken engelsmän ocli holländare gång på gång utsände
dyrbart utrustade fartyg för att antingen öfver polen, eller
ock nordvestra vägen längs nya verldens eller den nordöstra
längs gamla verldens nordkust uppsöka en ny väg till Indien
och Kina. Dessa färder afstannade först, sedan Spaniens och
Portugals uteslutande herravälde till sjös blifvit brutet. Ingen
af dem ledde dock till det dermed afsedda målet, men
märkligt är, att de i alla fall bilda första häfstången till
uppkomsten af Englands ocean-sjöfart.
Ostindien och Godahopps-udden ocli sålunda kringsegla »hela verlden». Man
kunde äifven vända sig åt vester, framgå längs baksidan af New Foundland och
Återvända genoro Magelians sund (Richard Hakluyt, The principael Navigations,
Voiages, and Discoveries of the English nation etc., London 1589, s. 250). Tvenne
År förut omtalar Paulus Jovius på grund af meddelanden af en ambassadör från
ryske storfursten till påfven Clemens VII, att Ryssland i norr omgifves af en
ofantlig ocean, öfver hvilken man, om man håller sig till högra stranden, och i
fall ej land mellankommer, kan segla till Kina. (Pauli Jovii opera omnia, Basel
1578, 3:e delen s. 88 ; den der intagna beskrifningen öfver Ryssland är under namn
af »Libellus de legatione Basilii ad Clemeniem VII» första gången tryckt i Roma 1525.)
1 År 1540 hade London, oberäknadt den kungliga flottan, icke mer än
fyra fartyg, hvilkas drägtighet öfversteg 120 tons (Anderson, Origin of Cominerce,
London 1787, Vol. II s. 67). Skandinaviens flesta kuststäder torde således i
våra dagar hafva en större sjögående flotta än London då för tiden.
55
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
