Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Namnet Samojt härledes, såsom ryssarne säga, af »sjelfätare»,
emedan de fordom lefde som kannibaler, ätande upp hvarandra.
Denna härledning synes dem (ryssarne) så mycket mer sannolik,
som de äta allt slags rått kött, hurudant det än må vara. Men
som samojts sjelfva säga, så heta de samoje, hvilket betecknar »af
dem sjelfva», d. v. s. ett inhemskt folk, som aldrig ombytt
boningsplats. De äro, både män och qvinnor, klädda i sälskinnsrockar,
som räcka till knäna och hafva hårsidan utåt, samt byxor af samma
ämne. De äro alla svarthåriga
och af naturen utan skägg. Män
och qvinnor äro derför svåra att
på utseendet åtskilja, med
undantag att qvinnorna bära en
hårfläta nedhängande längs båda
öronen.»
 |
Samojedisch Mann und Weiß
Samojeder
från Schleissing, Neu-entdecktes Sieweria, worinnen die Zobeln gefängen werden.
Zittau 1693.[1] |
Ungefär på samma sätt
beskrifvas samojederna af G.
de Veer i redogörelsen för
Barents’ andra resa 1595.
Barents fick af samojederna
goda upplysningar om
farvattnet längre öster ut och
stod alltid i godt
förhållande till dem,
undantagandes vid ett tillfälle, då
samojederna gingo ned i en
af holländarnes båtar och
återtogo en afgud, som
röfvats från en stor offerhög.
[1] Ännu besynnerligare föreställning om samojederna, än den som framgår
af detta träsnitt, får man af det sätt, på hvilket de omnämnas i berättelsen om
den resa, som den italienske minoriten Joannes de Plano Carpini företog i
Högasien åren 1245—47 såsom sändebud från påfven till de mongoliska hordernas
mäktige herskare. I denna resebeskrifning säges det, att Chingis-kans son
Occodaikan, efter att hafva blifvit slagen af ungrarne och polackerne, vändt sig mot
norden, besegrat Bascarti, d. v. s. stor-ungrarne, derpå sammanstött med Parositi —
hvilka hade underbart små magar och munnar samt icke åto kött, utan endast
kokade det och närde sig genom att inandas ångorna — och slutligen kommit
till Samogedi, som lefde endast af jagt och hade hus och kläder af skinn, samt
till ett land vid oceanen, der man fann vidunder med menniskokropp, oxfötter
och hundansigten (Relation des Mongols ou Tartares par le frère Jean dü Plan
de Carpin, publ. par M. d’Avezac, Paris 1838, s. 281. Jemf. Ramusio, Delle
navigationi e viaggi, II 1583, bl. 236). På ett annat ställe i samma arbete säges
det: »Landet Comania har i norr, omedelbart efter Rossia, Mordvini och Bileri,
d. v. s. stor-bulgarerna, Bascarti, d. v. s. stor-ungrarne, derpå Parositi och
Samogedi, som sägas hafva hundansigten» (Relation des Mongols, s. 351. Ramusio
II bl. 239).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 13:07:01 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/vegaasien/1/0127.html
