Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STO RM FOGEL
brynet, eller simma i fartygets kölvatten för att uppsnappa
utkastade afskräden. Det är den arktiska storm fogel»1
{»Mallemuck », »Hafhäst», Procellaria glacialis L.).
Storm-fogeln är orädd ocli glupsk; ban luktar illa, hvarför ban
ock endast i nödfall spisas, ehuru köttet, i fall fogeln ej
nyligen fråssat allt för mycket på ruttet späck, ingalunda
skall vara osmakligt för den, som blifvit härdad åtminstone
mot en ej för skarpt framträdande transmak. Han är
allmännare vid Beeren Eiland och viel Spetsbergen än vid
Novaja Semlja ocli tyckes knappast i något större antal
häcka på det sistnämnda stället. Norr om Skandinavien
känner jag tre ställen, der stora skaror stormfoglar häcka:
det första å Beeren Eiland på sluttningen af några ej
synnerligen branta klippor utanför öns s. k. sydhamn2, det andra
vid södra stranden af Brandewijne Bay på Nordostlandet,
<let tredje på utsprång från tvärbranta bergväggar i det
inre af Isfjorden. På de senare ställena äro boen
otillgängliga. Vid Beeren Eiland deremot kan man utan allt
för stor svårighet plundra bela kolonien på de smutsgråa,
korta, åt båda ändarna jemnt afrundade äggen. Dessa
skola till smaken vara ganska goda. Bedet är ytterst
oansenligt, illaluktande liksom sjelfva fogeln.
När seglaren hunnit något längre norr ut ocli kommit
in på ett isbeströdt haf, så upphör med ens sjögången,
vinden stillnar och hafvet blir spegelblankt, höjande och
sänkande sig med en långsam, sakta dyning. Skaror af
alke-kungar (Mergulus alle L.), alkor (Uria Brünnichii Sabine)
1 Namnet storwfogel nyttjas äfven för stormsvalan (Thalassidroma pelagiea
Tio.). Denna förekommer ej i de delar af polarhafvet, hvarom här är fråga.
~ Vid Beeren Eiland såg Tobiesen den 28 maj 186ö stormfogelügg lagda
-omedelbart på den is, som ännu täckte klippan. På ett ställe var till och med
■den på sitt ägg rufvande fogeln med ena benet fastfrusen i isen. Den f} aug.
1596 fann Barents vid norra delen af Novaja Semlja, att några foglar utvalt ett
med litet jord täckt isstycke till häckningsställe. I båda dessa fall har undre
•delen af äggen under häekningen aldrig kunnat uppvärmas öfver 0°.
103
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
