Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TREDJE KAPITLET
hvilka redan vid äggläggningstidens början omgifvas af öppet
vatten och derigenom blifvit oåtkomliga för de i land
kringströfvande fjellräfvarne. De rikaste ejderholmar jag sett på
Spetsbergen äro Dunöarna vid Hornsund. Då jag besökte
stället 1858, var bela holmen så tätt belagd med bon, att
man måste framgå på densamma med största försigtighet
för att ej trampa på ägg. Dessas antal är i hvarje bo
5—6, någon gång större, hvilket senare fångstmännen säga
bero derpå, att ejderhonan, när hon kommer åt, stjäl ägg
<1 c
Hufvuden af
a. fjder. b. praktejder, c. prutgås och ti- bvitkiadad gås.
från sina grannar. Sjelf har jag sett ägg af Anser
ber-nicla i ett ejderbo. Aggen rufvas af honan, men i hennes
granskap vakar den praktfullt färgade lianen ocli ger
tecken till flykt, när fara nalkas. Redet bildas af en rik,
mjuk dunbädd. Det bästa dunet fås genom skattande af
dunklädda bon, ett mindre godt genom plockning af dödade
foglar. När honan jagas bort från boet, söker hon att i
hast skrapa dun öfver äggen, för att de ej skola synas.
Dessutom öfvergjuter hon dem med en ytterligt stinkande
vätska, hvars vämjeliga lukt alltid vidhäftar de nyss insam-
118
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
