- Project Runeberg -  Vegas färd kring Asien och Europa jämte en historisk återblick på föregående resor längs gamla verldens nordkust / Förra delen /
146

(1880-1881) [MARC] Author: Adolf Erik Nordenskiöld
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TREDJE KAPITI.ET

stämmig utsago af alla de fångstmän, med hvilka jag talat
härom — hålla några vakt för att varna kamraterna, när
fara är å färde. Om nödig försigtighet iakttogs, d. v. s.
öm man närmade sig stranden, der djuren voro samlade,,
vid frånlandsvind och med lansstyng dödade först dem, som
lågo närmast vattnet, kunde man sedan utan svårighet slagta
de öfriga, hvilka genom sina dödade kamraters kroppar
hindrades att nå hafvet. Numera inträffar ett dylikt tillfälle
till fångst ytterst sällan, och det finnes berömda
hvalross-näs, på hvilka man fordom hvarje år träffat hundratals djur»
i hvilkas granskap man nu ej ser ett enda.

Äfven i hafvet finnas vissa ställen, der hvalrossen
företrädesvis uppehåller sig, och som derför af fångstmännen
betecknas såsom hvalrossbankar. En sådan bank finnes i
granskapet af ön Moffen, belägen under 80° n. br. vid
Spetsbergens nordkust, och i tusental måste de djur räknas»
som här dödats. En annan dylik bank finnes på 72° 15’
n. br. vid kusten af Jalmal. Orsaken hvarför
hvalrossarne-med förkärlek uppehålla sig på dessa ställen är helt säkert
den, att de der finna en riklig föda, hvilken ej, såsom ofta
uppgifvits, består af tång, utan af åtskilliga å hafvets botten
lefvande musslor, hufvudsakligast Mya truncata och Saxicava
rugosa. Dessas köttiga delar befrias, innan de nedsväljas»
så utmärkt väl från skalet och rengöras så fullständigt, att
innehållet i magsäcken ser ut som en anrättning af
omsorgsfullt skalade ostron. Vid födans insamlande torde hvalrossen
använda sina långa betar för att uppgräfva de djupt i leran
dolda musslorna och maskarne.1 — Scoresby anger, att han
i en hvalrossmage, jemte smärre kräftdjur, funnit stycken
af en ung säl.

De största hvalrossbetar jag sett voro ett par hanbetar

1 Jemför Malmgrens lärorika afhandlingar i Kongl. Vetenskaps-akademiens
skrifter ocli Scoresby, Arctic regions, Edinburgh 1820, I s. 502. Att hvalrossen
spisar musslor, antydes redan pä nedan (s. 153) återgifna holländska teckning
från början af 1600-talet.

146

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:07:01 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vegaasien/1/0176.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free