Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
segling genom jugor schar
Från Samojedbyn styres kurs rätt på Waigatsch-öns sydöstra
udde (Suchoi nos), som bör passeras på ’/2 en8- mils afstånd.
Strax SV från denna udde ligger ett ganska långt grund, tor hvilket
man bör akta sig.
Från nyssnämnda udde styres N’/, O p. c. till sjös i
Kara-hafvet. Med denna kurs får man två grund om styrbord och två
om babord på en half engelsk mils afstånd.
Djupet är i allmänhet 10 famnar; på intet ställe i farleden
finnes mindre än 9 famnar.
Jugor Schar kan således genomseglas äfven af de mest
djupgående fartyg. Vid genomgången af sundet anbefalles att hålla god
utkik från toppen, hvarifrån i klart väder grunden lätt kunna ses.»
I de äldsta berättelserna talas om mycket höga berg,
täckta af is och snö, som skulle förekomma i granskapet
af sundet mellan Waigatsch-ön och fastlandet, till ocli med
om att der skulle finnas de högsta berg på jordytan, hvilkas
toppar sades resa sig till en höjd af hundra tyska mil.1
Årån att hysa jordens högsta berg har sedermera af
invånarne på norra Rysslands slättland tilldelats omgifningarna
kring Matotschkin Schar, »der bergen till och med äro
mycket högre än Bolschoj-Kamen», en några hundra fot
hög bergkulle vid mynningen af Petscliora — en orografisk
uppfattning, som utgör ett nytt bevis för riktigheten af
den gamla satsen: »i de blindas rike är den enögde kung».
Matotschkin Schar omgifves verkligen af en vild alpnatur,
med spetsar som resa sig till en höjd af 1000 till 1200
meter. Deremot ser man omkring Jugor-sundet endast låga,
jemna slättmarker, som mot hafvet afslutas med en
tvärbrant afsats. De blifva tidigt snöfria ocli täckta med en
rik gräsmatta, hvilken lemnar ett godt bete åt
samoje-dernas renhjordar.
De flesta fartyg, som vilja genom Jugor Schar segla
in i Kara-hafvet, behöfva under några dagar ankra härstädes
1 Les moeurs et usages des Ostiackes par Jean Behnard Muller, Capitaine
de dragon au service de la Suède, pendant sa captivité en Sibérie (Reeueil
de-voiages au Nord. T. VIII, Amsterdam 1727, s. 389).
•165
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
