Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IfOVAJA SEMLJAS ISLAXDSIS
utmynna vanligen i en uti sänkningens midt belägen sjö,
som merendels sjelf endast bar ett underjordiskt utlopp
genom tusentals fot höga grotthvalf af is. På andra ställen
ser man en flod, som borrat sig ett hål genom istäcket, i
hvilket den plötsligen försvinner med ett brus och dån,
som höres vida omkring, och ett stycke derifrån
frambryter ur isen en vattenpelare, som lik en geisir med en
mäktig, intermittent, luftblandad stråle sprutar högt i luften.
Då och då hör man ett buller, snarlikt ett kanonskott
aflossadt i ismassans inre. Det är en ny glacierklyfta som
bildats eller kanske, i fall man är nära isöknens rand, ett
isblock som fallit ned i hafvet. Ty liksom vanliga
vattendrag så har ock issjön sitt utlopp i hafvet. Utloppen äro
af tre olika hufvudslag, nämligen dels strida isforsar. i hvilka
det mäktiga istäcket, splittradt och sönderbrutet, frampressas
med jemförelsevis hastig fart utför en föga bred, brant
stupande dalgång, der isblock tumla om hvarandra med stort
dån och buller, och hvarifrån verkliga isberg af jettelika
dimensioner utskjutas i hundra- och tusental; dels breda,
långsamt framgående glacierer, hvilka mot hafvet afslutas
med en jemn, tvärbrant stupa, från hvilken då och då
be-betvdliga isblock, men inga egentliga isberg nedfalla; dels
mindre, utsinande isbràer, hvilka framskrida så långsamt, att
isen i brämet bortsmälter ungefär lika fort, som bela
ismassan framglider, och hvilka sålunda afslutas mot
stranden, ej med en tvärbrant stupa, utan med en af lera, sand
och grus täckt issluttning.
Inlandsisen på Novaja Semlja har emellertid en allt
för obetydlig utsträckning för att bilda några stora isberg.
Dylika förekomma derför ej i Kara-hafvet1, och sällan möter
man der ens större kringdrifvande glacier-isblock.
’ Någon gång torde man dock möta isberg i Kara-liafvets allra
nordligaste del och vid Novaja Semljas nordostkust, dit de kunna drifva ned från
Frans Josefs land eller från andra, längre norr ut belägna okända polarland.
•173
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
