Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
E VER TE B RA T FA US A S VIU DICKSOSS II AMS
Under så vexlande hydrografiska förhållanden hade man
väntat, att pä bottnen möta endast en ytterst fattig
hafs-fauna, men detta var ingalunda förhållandet.
Draggnin-garna i hamnen lemnade nämligen dr Stuxberg ett ej allt
för torftigt utbyte, bestående af samma former som de,
hvilka träffas i det salta vattnet på bottnen af Kara-hafvet.
Denna omständighet tyckes visa, att vissa evertebrat-former
kunna tåla en vida större vexling i vattnets temperatur och
salthalt än algenia, och att en del arter finnas som, ehuru
de i regeln lefva i det starkt afkylda salta vattenlagret å
Kara-hafvets botten, utan att skadas kunna tåla en betydlig
minskning i vattnets salthalt och en ökning i temperaturen
af omkring 12°. j
För vår tids vetenskap, hvilken så ofta lägger
förekomsten af en nordisk form i södern, eller tvärt om, till
grund för ganska vidtgående teoretiska slutledningar, måste
kännedomen om de former, hvilka ömsom kunna lefva i
nästan sött vatten af -j- 10° temperatur, ömsom i vatten
afkyldt till — 2°. 7 och af nästan samma salthalt som
Medelhafvets, vara af ett visst intresse. De märkligaste voro,
enligt dr Stuxberg, följande: en Mysis-art, Diastylis Rathkei
Kr., Idothea entomon Lrs., Idothea Sabinei Kr., 2 arter
Lysianassider, Pontoporeia setosa Stbrg, Halimedon
brevi-calcar Groës, en annelid-art, en Molgula, Yoldia intermedia
M. Sars, Yoldia (?) arctica Gray ocli en Solecurtus.
Diifved, dels smärre qvistar ocli rotbitar, dels bela
träd med vidsittande delar af grenar ocli rötter, förekom
mer i sådan mängd i bottnen af ett par skyddade vikai
vid Dicksons hamn, att sjöfararen der utan svårighet kan
förse sig med nödigt bränsleförråd. Hufvudmassan af den
drifved, floden för med sig, stannar clock ej på dess egna
stränder, utan flyter ut till sjös för att sedan kringdrifva
med hafsströmmar)^, tills veden uppsupit så mycket vatten
att den sjunker, eller till dess den kastas upp på stränderna
•189
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
