Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fem te kapitlet
dagen vid ostnordostvind voro vi i solnedgången tvärs för Kap S:t
JohnDet är att märka, att från Kap S:t John till den flod eller
vik, som för till Mesen, finnas öfverallt bankar. Der är fullt af
grund och faror; man har knappt två famnars vatten och ser intet
land. Denna dag kommo vi till ankars tvärs för en trång vik, som
ligger fyra eller fem leagues norr om nämnda udde. Gabriel och
hans följeslagare rodde in i viken, men vi kunde ej komma in.
Innan aftonen anlände 20 segel till denna vik under nordostvind.
Vi hade temligen godt ankarfäste. Om aftonen kom Gabriel om
bord till oss i sin lodja, och för det han hållit sig i sällskap med
oss öfver grunden belönade jag honom med två fina
elfenbenskammar, en stålspegel och två eller tre andra småting, för hvilket
han icke var otacksam. Emellertid hade hans första sällskap hunnit
längre norr ut. Om onsdag, midsommardagen, sände vi en båt
mot land att upploda viken, hvilken befans nästan torr vid lågt
vatten. Alla lodjor i densamma stodo då på grund. (Med
anledning af vädrets hotande utseende beslöt Burrough att vid
högvatten gå in i viken. Han stannade härvid på grund, men fick hjelp
af sina ryska vänner.) Gabriel kom ut med sin jolle, och så
gjorde åtskilliga andra, visande sin goda vilja att hjelpa oss, men
allt till intet gagn, .och do höllo på att blifva dränkta för sitt
besvär. -Jag bad Gabriel låna mig sitt ankare, emedan våra egna
ankare voro för stora för att kunna läggas ut från vår jolle. Han
lånade mig sitt eget och lånade dessutom sjelf ytterligare ett för
att sända det till oss.»
Efter mycket besvär lyckades man komma af grund
och sökte derpå en bättre ankarplats på andra sidan om
Kap S:t John.
»Så snart vi kastat ankar (den kom (len förutnämnde
Gabriel till oss, jemte ytterligare tre eller fyra af deras små båtar.
De bragte med sig af sitt aqua vitro och mjöd. De visade mig
mycken vänskap och voro glada att se oss igen, förklarande det
de befarat, att vi skulle vara förlorade. Gabriel berättade mig, att
de hade bergat båda ankarena och vår kabel. Efter det jag sålunda
meddelat mig med dem, lät jag fyra eller fem af dem gå in i min
kajuta, hvarest jag gaf dem fikon och sådan välkomma, som stod
mig till buds. Under det jag så kalasade för dem, kom en man om
1 Kap Woronow på vestra sidan af Mesen-flodens mynningsvik.
210
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
