Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
burroughs resa tssß
bord från en annan af deras lodjor; lian var en karelare (Kerill),
hvars namn jag sedermera lärde mig och som bodde i Colmogor,
medan Gabriel bodde i Köla, hvilket är beläget ej långt från flodens
mynning. Den nämnde karelaren sade mig, att ett af de ankare
jag lånat var hans. Jag tackade honom för lånet, anseende detta
tillfyllestgörande, och som jag vidhöll det sedvanliga bruket att,
endast om skänkerna, som öfverlemnas, äro värda ett gästabud, gifva
ett sådant, så fäste jag föga afseende vid honom, emedan han bragte
intet med sig. När vi slutat, togo de afsked och gingo i land.
Der kommo Gabriel och karelaren i ordvexling och slagsmål; så
vidt jag förstod, var orsaken den, att den ene fått bättre undfägnad
än den andre. Men Gabriel blef ej den vinnande, emedan der
funnos 17 lodjor i karelarens sällskap, som höllo med honom, och
blott två af Gabriels. Vid nästa högvatten lemnade Gabriel och
hans sällskap detta ställe och rodde till sina förra kamrater, hvilka
åtminstone voro ’28 stycken och alla hörde till Köla. Jag kunde
förstå, att karelaren räknade på, att den kabel, som var fästad vid
hans ankare, skulle blifva hans tillhörighet. I början ville han ej
återlemna den till vår båt, men jag helsade att jag skulle klaga,
hvarpå lian återlemnade kabeln åt mitt folk. Nästa dag, torsdagen,
sände jag vår båt i land för att hemta vatten ocli ved. Då de
kommo i land, välkomnades .de på det vänligaste af denne karelare.
Han gaf ett gästabud för dem, medan en del af hans manskap
fylde några vattentunnor och hjelpte mitt manskap att bära ved
till båten. Derpå klädde han sig i sin bästa silkesrock och ett
halsband af perlor samt kom om bord igen och bragte sin skänk
med sig. Oaktadt jag hade mer aktning för hans gåfva än
för hans person, emedan jag såg att han var en fåfäng man,
helsade jag honom välkommen och bjöd honom en anrättning fikon.
Han förklarade då, att hans fader var en herreman, och att jag
kunde hafva gagn af honom, men ej af Gabriel, som blott var
en prestson.»
Sedan Burrough talat om en storm, under hvilken han
förlorade en jolle, köpt i Vardöhus, ocli som uppehöll dem
en tid i granskapet af Kap S:t Jolin (hvars bredd
bestämdes till öG° 50’), fortsätter ban:
»Torsdagen (den juli), då solen stod i nordvest, kom vinden
från ostnordost. Vi lättade ankar och styrde mot norr. Två leagues
innan vi foro förbi udden, märkte vi ett hus uppfördt i en dal,
211
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
