Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ro.V KR L SE.YSTElt.X 1/16!
fot upp öfver vattenlinien, och hela natten hade ett
ständigt brakande hörts i skrofvet. Vattnet trängde hastigt in
till en höjd af två fot. Alla man lemnade fartyget och
flyttade på isen, men kort derpå sprang det väldiga
isfältet, på hvilket tältet var upprest, sönder, hvaremot
läckan i fartyget åter slöt sig, hvarför manskapet flyttade
tillhaka om bord. Den 1 sept. pressades fartyget åter så,
att däcket tidtals böjdes till ett hvalf. Den V9 sept. kallade
v. Krusenstern besättningen tillsammans för att låta den bland
sig utvälja tre personer, hvilka skulle rådslå med
befälhafvaren om bästa medlen till räddning, och två dagar senare
öfvergaf* fartyget efter en måltid, vid hvilken manskapet
bokstafligen bjöds på allt hvad huset förmådde. Derpå
bröto de upp mot land, men det blef en ytterst mödosam
vandring till följd af isens ojemna beskaffenhet. Snart måste
de lemna den båt, som de i början sökt släpa med sig öfver
isen, och lasta det nödvändigaste af provianten på egna
ryggar. Vid uppbrottet hade en matros hemligen
åtkommit så mycket bränvin, att han under första dagsmarschen
fick tillfälle att supa sig dödfall. Att bära honom med
sig, var ej möjligt, att vänta . ej rådligt. Han
qvarlemna des derför att sofva ruset af sig, och för att detta skulle
ske så fort som möjligt, afkläddes han, så att ban blef
liggande i blotta skjortan på isen. Följande dag upphann ban
dock sina kamrater efter att bela natten i mörkret hafva följt
deras spår. Ofta mötte man öppna ställen, öfver hvilka man
måste färdas på drifisblock, som roddes fram med båtshakarne.
En gång, då de skeppsbrutna på detta sätt foro fram på en
redan fullastad isfärja, syntes sex stycken hvalrossar i
granskapet. Dessa visade benägenhet att göra sjöfararne sällskap
på isstycket, hvilket i så fall ovilkorligen skulle hafva
sjunkit, och föi-st sedan en kula blifvit jagad genom anförarens
hufvud, uppgåfvo djuren sin om lika stor sällskaplighet som
obekantskap med menniskan vittnande hviloplan. Sedan Kru-
•275
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
