Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SJEL FD ÖDA DJVR
så ytterligt rikt, har det här nämnda fallet varit ett af de få,
då jag träffat lemningar efter bevisligen sjelfdöda nutida
ryggradsdjur. Nära jagtplatserna ser man nog lemningar efter
en eller annan af skottsår död ren, säl, räf eller fogel, men
någon sjelfdöd ren har jag aldrig sett på Spetsbergen, ej
heller någon sjelfdöd isbjörn, säl, hvalross, livithval, räf, gås,
alka, lemmel o. s. v.1 Isbjörn och ren finnas der dock
i hundratal, säl, hvalross och livithval i tusental, foglar i
milliontal. Otaliga af dessa måste dö »naturlig» död. Hvart
taga deras kroppar vägen? Derom hafva vi för
närvarande ingen aning, och dock föreligger liär en fråga af
ofantlig betydelse för besvarandet af en mängd vigtiga frågor
rörande försteningsförande lagers bildning. Eget är i alla
fall, att det på Spetsbergen är lättare att finna kotor af en
jätteödla från trias-tiden, än ben af en sjelfdöd säl, hvalross
eller fogel, och detsamma gäller äfven för sydligare
bebodda länder.
Den 18 augusti seglade vi åter förbi en mängd små
klippor eller holmar. Hafvet var i början temligen isfritt,
men blef sedermera beströdt med jemna tunna drifisstyeken,
hvilka ej voro »uppskrufvåde» på hvarandra ocli således ej om
vintern varit utsatta för någon ispressning. Denna is
medförde ej någon olägenhet för seglatsen, men samtidigt
inhöljdes allt i en ytterligt tät dimma, hvilken snart nödgade
oss att fälla ankar i en liten bugt vid kusten. Jag sökte
förgäfves erhålla någon ortbestämning på stället. A id
stranden qvarlåg nästan öfverallt en temligen hög snö- och
is-fot, som i dimman tedde sig som väldiga isbräer. För öfrigt
var landet snöfritt. Det öfverensstämde i afseende å den
geologiska bildningen, djur- och växtverlden fullkomligt med
den holme jag nyss beskrifvit. Men hafsvattnet var här
’ Endast ett ytterligare exempel på fynd af sjelfdöda ryggradsdjur kan jag
erinra mig, nämligen da jag år 1873, såsom ofvan (s. 105) är nämdt, träffade
en mängd döda alkekungar på isen i mynningen af Hinlopen Strait.
309
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
