Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SJ ETTË KAPITLET
metalliska jernkorn, innehållande kobolt. Hufvudmassan
utgjordes af ett kristalliniskt, dubbelbrytande silikat,
genomdränkt af ett illaluktande organiskt iimne. Stoftet
förekom i stora massor på bottnen af otaliga små håligheter å
ytan af inlandsisen. Af vulkaniskt ursprung kunde det
knappast vara, emedan det genom sin kristalliniska struktur
belt och hållet skilde sig från det glasstoft, som vanligen
utkastas af vulkaner och af vinden ofta föres till långt
aflägsna länder, så äfven från det stoft, som den 30 mars
1875 nedföll flerstädes i ej obetydlig mängd öfver
mellersta Skandinavien, och som bevisligen blifvit utkastadt af
vulkaner på Island. Medan nämligen kryokoniten består
af små kantiga dubbelbrytande kristallfragmenter, utan
inblandning af glaskorn, består det vulkaniska Haga-stoftet1
af nästan idel små mikroskopiska glasblåsor, som icke
inverka på det genomgående ljusets polarisationsplaner.
Likartade undersökningar hafva sedermera blifvit gjorda
bland andra af herr Tissandier i Paris och under Näres’
engelska polarexpedition.
Mången torde tycka, att det är vetenskapen föga
värdigt att sysselsätta sig med en så obetydlig sak som
nedfallandet af ett ringa stoft. Men detta är ingalunda
förhållandet. Jag uppskattar mängden af det stoft, som fans
på isen norr om Spetsbergen, till 0,1 à 1 milligram på
qvadratmetern, och antagligen är bela stoftnederbörden för
året vida betydligare än den sistnämnda siffran. Men en
1 Jag begagnar detta namn. emedan askregnet i mars 1875 furst iakttogs
vid Haga lustslott nära Stockholm, alltså vid yttergrUnsen af stoftets kända
utbredningsområde. Först genom den uppmaning, som med anledning häraf
offentliggjordes i tidningarna, att till svenska vetenskaps-akademien insända
meddelanden om hithörande iakttagelser på andra trakter, blef det upplyst, att en
likartad nederbörd ungefär vid samma tid egt rum öfver en mycket stor del af
mellersta Sverige och Norge. Stoftet föll dock icke jemnt, utan fläckvis fördeladt
och vid flere särskilda tillfällen. Afståndet till Stockholm från de vulkaner på
Island, der utbrottet egde rum, är nära 2,000 kilometer.
•316
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
