Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ANKOMST TILL AKTINIA fl.4 1"
milligram på qvadratmetern af jordens yta utgör för hela
jorden omkring fem hundra millioner kilogram! En sådan
massa, hopad år för år under geologiska tidsperioders för oss
sannolikt ofattliga längd, bildar en allt för vigtig faktor, för
att den skulle kunna förbigås, då man uppställer
grunddragen af vår planets geologiska historia. En fortsättning
af dessa undersökningar skall kanske visa, att vårt jordklot
småningom tillvuxit från en ringa början till den storlek
det för närvarande eger, att betydliga beståndsdelar i våra
sedimentära lager, i synnerhet i dem som blifvit afsatta i
det öppna hafvet långt från land, äro af kosmiskt ursprung,
samt gifva en oväntad upplysning om uppkomsten af
vulkanernas eldhärdar och en enkel förklaring till den
märkliga likhet, som omisskänligt eger rum mellan plutoniska
bergarter och meteorstenar.1
Den 14 augusti ångade vi, då dimman något lättat,
vidare, men nödgades snart åter ankra i en från norra
sidan af Taimur-sundet i Taimur-ön inskjutande bugt, som
jag benämnde Aktinia bay efter den mängd aktinior, som
skrapan här upphemtade. Det är för öfrigt ej det enda
ställe i Kara-hafvet, som kunde erhålla sitt namn från det
der rådande, oväntadt rika evertebratlifvet.
Ogynsam väderlek uppehöll oss i Aktinia bay, som
bildar en god och väl skyddad hamn, till den 18 augusti,
under hvilken tid utflygter gjordes åt olika håll, bland
annat äfven längre in i Taimur-sundet, der en vexlande stark
1 Nämligen genom att visa, att hufvudraaterialet till de plutoniska och
vulkaniska bergarterna är af kosmiskt ursprung, och att de värmefenomen, som i
dessa lager förekomma, bero på kemiska förändringar, hvilka det kosmiska
sedimentet, sedan det blifvit täckt med mäktiga terrestriska bildningar, är underkastadt.
•317
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
