Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SUGLIXG 1 ni.MM A
drifis ro till en några få kilometer aflägsen holme. Kär
båten sattes ut, var himlen klar, men medan vi som bäst
voro sysselsatta med fogelskytte för vår middag, höljdes
allt i en tät dimma, oeh det så oförmodadt, att vi ej hunno
taga någon konrpasspejling pä bolmen. Häraf föranleddes
en ej rätt angenäm rodd på höft bland de i sundet
häftigt kringdrifvande isstyckena. Alla ansträngde sig nu så
mycket som möjligt för att få spaning på den holme, hvars
strand skulle bereda oss en säker rastplats. Härunder sågs
en mörk rand skymta fram vid horisonten. Den togs för
den holme, dit vi iirnade oss, och att den mörka randen
hastigt höjde sig, föreföll till en början ej besynnerligt, då
vi trodde, att dimman skingrades och att till följd deraf
mer af landet blef synligt. Snart-sågos två hvita snöfält,
som vi förr ej sett, på ömse sidor om landet, och genast
derpå förvandlades detta till ett hafsvidunder, snarlikt ett
bergstort hvalrosshufvud. Detta fick Uf och rörelse, och
.slutligen sjönk allt tillsammans till hufvudet af en vanlig
hvalross, som låg på ett isstycke i båtens närhet; de hvita
tänderna bildade snöfälten, det svartbruna kullriga
hufvudet bergen. Knappast var denna villa försvunnen, innan
en af manskapet ropade: »land rätt för ut, högt land!
Vi sågo nu alla framför oss ett högt alpland, med
bergspetsar och isbräer, men äfven det sjönk ögonblicket derpå
tillsammans till en vanlig låg iskant, svärtad af jord. På
våren år I s / gjorde Palander och jag med nio man en
slädfärd rundt om Nordostlandet. Under denna sågos och
biides en mängd björnar. När en björn syntes, medan A’i
släpade våra slädar framåt, stannade vanligen tåget och,
för att ej skrämma björnen, gömde sig alla man bakom
släden, med undantag af skytten, som, nedhukad på något
lämpligt ställe, väntade, tills bytet kommit på tillräckligt
nära håll för att med säkerhet kunna fällas. Vid ett
tillfälle hände det då under dimhöljdt väder på isen af Wahlen-
QOQ
oiis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
