- Project Runeberg -  Vegas färd kring Asien och Europa jämte en historisk återblick på föregående resor längs gamla verldens nordkust / Förra delen /
407

(1880-1881) [MARC] Author: Adolf Erik Nordenskiöld
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

olika slag af iiafsis

nom storleken, utan äfven genom uppkomstsättet. De hafva
sällan en genomskärning af mer än 30—40 meter oeh skjuta
endast undantagsris mer än 10 meter högt öfver
vattenytan. De uppkomma genom skälfning» af glacierer, som
med ett rakt och jemnhögt tvärbrant bräm skjuta ut i
hafvet. Dylika glacierer förekomma i mängd vid
Spetsbergens kuster, och de äro der af samma höjd som
likartade, jemnt afskurna glacierer på Grönland. Enligt
utsago af dansken Petersen, följeslagare på så väl
Iva-nes resa 1853—55 som Torells 1801, lära isbräerna t.
ex. i Hinlopen Strait på Spetsbergen vara fullt
jemför-liga i afseende å storlek och brämets höjd öfver hafsytan
med den mäktiga ocli mångomskrifna Humboldt-glacieren
på Grönland. Äfven på Spetsbergen träffar man på ett
par ställen miniaturbilder af de grönländska is-strömmarne,
t. ex. den isbrä, som igenfylt Nordhamnen i Belsound,
en annan isbrä, som fylt en gammal holländsk
lival-fångareliamn mellan Becherche bay och van Keulen bay,
en isbrä på nordsidan af Wahlenbergs bay, och kanske vid
den på min karta till 1872 års resa såsom en bugt på
Nordostlandets ostkust utprickade del af inlandsisen.
Möjligt är till och med, att smärre isberg kunna utskjutas
från det sist angifna stället och derifrån drifva ut i
hafvet vid Spetsbergens ostkust.

Glacieris visar en stor benägenhet att utan märkbar
orsak sönderfalla i smärre stycken. Den är full med
blåsor, innehållande sammanpressad luft, hvilken, då isen
smälter, sönderspränger sitt förtunnade hölje med ett knistrande
ljud, likt sprakandet af en elektrisk gnista. Den förhåller
sig således i detta hänseende på samma sätt som en del
stensaltarter (knistersalt), hvilka upplösa sig i vatten under
små explosioner. Barents berättar, att lian den ^
augusti 1596 förankrat sitt fartyg vid ett isblock, som
stannat på grund vid Novaja Semljas nordkust. Plötsligen och

407*

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:07:01 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vegaasien/1/0435.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free