- Project Runeberg -  Vegas färd kring Asien och Europa jämte en historisk återblick på föregående resor längs gamla verldens nordkust / Förra delen /
408

(1880-1881) [MARC] Author: Adolf Erik Nordenskiöld
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

A TTOXDE KAPITLET

utan någon märkbar orsak söndersprang isklippau i
hundratals smärre stycken med ett förfärligt buller och till stor
förskräckelse för alla man. Likartade fall i mindre skala har
jag sjelf bevittnat. Orsaken härtill synes mig vara följande.
Isblocket har i glacieren varit utsatt för ett mycket starkt
tryck, hvilket upphört sedan det fallit ned i hafvet.
Oftast utjemna* sig nu trycket utan någon
söndersprängning, men någon gång händer, att isblockets inre starkt
sammanpressade delar, oaktadt trycket upphört, icke kunna
fritt utvidga sig till följd af det sammanhängande ishölje,
af hvilket de fortfarande omgifvas. En stark inre
spänning i bela ismassan måste derigenom uppstå, som
slutligen föranleder dess sönderspringande i tusentals stycken.
Man har således här en Bologneserdroppe, men en sådan
hvars genomskärning kan vara ända till 50 meter, och som
består ej af glas, utan af is.

Grlacier-isblock förekomma rikligt vid Spetsbergens och
norra Novaja Semljas kuster, men tyckas saknas eller vara
ytterst sällsynta längs bela Asiens nordkust, mellan
Ju-gor Schar ocli Wrangels land. Öster derom förekomma
de åter, ehuru ej synnerligen talrikt. Detta tyckes visa,
att det vestra Sibiriska ishafvet icke omgifves af några
glacialland. Vanligen är glacierisen blå till färgen. Vid
smältning ger den ett rent, saltfritt dricksvatten.
Någon gång innehåller den dock spår till salt, hvilket
härrör från det liafsstänk, som stormarne föra högt upp på
glacierens yta.

3. Isstycken från den under vintern vid liafs-
eller flodstränder bildade isfoten. Dessa skjuta någon gång
5—G meter öfver vattenytan. De bestå vanligen af
smutsig, jordblandad is.

4. Flodis, jemna jemförelsevis små isfält, som, då de
komma till hafvet, redan äro så sönderfrätta, att de snart
bortsmälta och försvinna.

408

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:07:01 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vegaasien/1/0436.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free