Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TIONDE KAPITLET
drig liörde man de äldre till dem yttra ett ondt ord. Jag
tillbytte mig här en mängd husgerådssaker och drägter,
hvilka jag framdeles skall beskrifva.
Om morgonen den 9 sept. sökte vi ånga vidare, men
nödgades snart af den täta dimman att åter lägga bi vid
en grundis, hvilken, clå dimman lättat, befans hafva
strandat alldeles nära land. Djupet var här 11 meter. På detta
ställe lågo vi till den 10 om morgonen. Stranden bildades
af en sandvall1, som strax ofvanom högsta vattenståndet var
täckt med en tät gräsmatta, ett vittne derom att klimatet
här, oaktadt granskapet till köldpolen, är vida gynsammare
för växtlighetens utveckling än till och med de bäst gynnade
delar af Spetsbergens vestkust. Längre inåt land sågs en
ganska hög, men snöfri bergsträckning och långt
bortom den några höga snötoppar. Inga isbräer funnos här,
ehuru jag anser det sannolikt, att smärre glacierer kunna
träffas i dalarne mellan de höga fjellen i det inre af landet.
Ej heller sågos några flyttblock hvarken i det inre
kustlandet eller längs strandvallen. Något sådant istäckt land som
Grönland torde sålunda knappast för närvarande begränsa
Sibiriens ishaf mot norr. På ett par ställen vid hafsbandet
i granskapet af vår ankarplats var den fasta klyften
blottad. Den bildade der 9 till 12 meter höga, tvärbranta
strandafsatser, bestående af talkskiffer, mer eller mindre
kisel-blandad kalk och kiselskiffer. Lagren voro nästan
upprättstående, ströko från norr till söder och förde icke några
försteningar. I geologiskt hänseende voro derför dessa
klippor af föga intresse. Men de voro rikt lafklädda och
1 Naturligtvis sir jorden liär på ett ringa djup under ytan ständigt
frusen, men jag säg ingenstädes en sådan vexling af horisontela jord- och islager,
genomkorsade af isgångar, som Hedenström i sitt ofta anförda arbete (Otrywki o
Sibiri, s. 119) säger sig hafva träffat vid hafskusten. Förmodligen uppstår en
dylik egendomlig lagervexling endast på ställen, der vårflödet nedför mäktiga
slamlager, hvilka betäcka de under vintern bildade isbäddarne och under årtusenden
skydda dem från smältning. Jag blir framdeles i tillfälle att återkomma till
hithörande intressanta frågor.
420
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
