- Project Runeberg -  Vegas färd kring Asien och Europa jämte en historisk återblick på föregående resor längs gamla verldens nordkust / Förra delen /
444

(1880-1881) [MARC] Author: Adolf Erik Nordenskiöld
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

XIOXDE KAPITLET

slutsatsen, att från midten af augusti månad till början af
oktober ingen is finnes söder om 70° och vester om 175° v. 1. och det
gifves knappast något år, då man ej i september kan framtränga
så långt som till Nordkap (Irkaipij), beläget vid 180° längd. Om,
såsom vanligen är förhållandet, sydvestvindar herska under juli
och augusti, så är nordkusten under denna tid alldeles fri från is.
Ar 1877 ansågs som ett svårt isår, mycken is möttes söder ut.
År 1876 var ett »öppet» år (an open season); likaså år 1875.
Vår kapten Gustav Niebaum säger, att östra sidan af Beringssund
är öppen till november; han har vid två särskilda tillfällen seglat
genom sundet så sent som den 22 oktober. Nordkusten var då
isfri »within reasonable distance». År 1869 var barken Navy
förankrad vid Koljutschin-ön den 8—10 oktober. Den 10 oktober
nämnda år fans ingen is söder och öster om Wrangels land.»

Dessa underrättelser visa, att jag visserligen kunde
hafva skäl att vara otålig öfver min otur att åter förlora
några dagar på ett ställe, vid hvars magra, för nordhafvets
vindar blottade kust för tillfället föga af vetenskapligt
intresse var att uträtta, åtminstone föga i jemförelse med
hvad man under några dagar kunde göra t. ex. på öarna
Beringssund eller i den söder om Asiens östra udde belägna
och derför mot Ishafvets vindar skyddade S:t Lawrence
bay, men att intet skäl fans att befara nödvändigheten af
en öfvervintring. Detsamma trodde jag mig äfven kunna
sluta af erfarenheten från min öfvervintring på Spetsbergen
1872—73, då först uncler februari månad varaktig is
bildades i vår hamn, vid 80:de breddgraden. Nu var det
dock annorlunda. Det bräckliga istäcke, som den 28 sept.
sammanband grundisarne ocli hindrade vår framfart, tilltog
under en allt strängare och strängare köld dagligen i styrka,
ända tills det först för följande årets sommarvärme åter
bortsmälte. Endast fyra eller fem kilometer från vår
vinterhamn fans dock ännu långt efter vår instängning öppet
vatten vid kusten, och efter hemkomsten fick jag
underrättelse om, att samma dag, som vi infröso, en amerikansk
hvalfångare varit förankrad på detta ställe.

444

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:07:01 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vegaasien/1/0472.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free