Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TIONDE KAPITLET
följande spåren af tscliuktscher, som utgått på sälfångst.
Han tillryggalade omkring 20 kilometer öfver tätt packade
drifisfält, utan att nå öppet vatten, och fann den nyfrusna
is, med hvilken drifisstyckena voro sammanbundna, ännu
öfverallt obruten. Tscliuktscher, som den 28 okt. besökte
fartyget i hundslädar, berättade dock, att hafvet ett stycke
öster om oss var fullkomligt isfritt.
Den 15 oktober återkom fångstmannen Jolmsen från
en jagtutfärd alldeles förfärad. Han berättade, att ban
under sina ströftåg på tundran funnit en mördad man, och
medförde, i tanke att man här borta i tschuktsckernas land
vid ett dylikt tillfälle borde vidtaga ungefär likadana
åtgärder som i de trakter, hvilka lyckliggöras genom ett
ordnadt domstolsväsende, såsom species facti några hos den
döde liggande redskap, deribland en ganska vacker lans,
på hvars blad man ännu kunde upptäcka spår af guldin
läggningar. Lyckligtvis hade ban med dessa saker kommit
obemärkt genom tschuktsch-lägret. På den beskrifning,
som lemnades mig, kunde jag dock genast märka, att här
ej var fråga om något mord, utan om en på tundran
utlagd död man. Jag bad dr Almqvist besöka stället för att
närmare taga reda på förhållandet. Han bekräftade min
gissning. Då vargar, räfvar ocli korpar reclan sönderslitit
liket, ansåg doktorn, att äfven ban kunde taga sin del, och
hemförde derför från sin utfärd ett omsorgsfullt insvept
och bland jagtutrustningen doldt föremål, nämhgen
tschuk-tschens hufvud. Det nedsänktes genast till hafsbottnen,
hvarest det förblef under ett par veckor för att skeletteras
af de der vimlande krustaceerna, och har nu sitt nummer i
de af Yega-expeditionen hemförda samlingarna. Detta
helgerån märkte tscliuktsclierna aldrig, ocb förmodligen fingo
vargarne bära skulden, då man nästa vår såg, att det lik,
som om hösten blifvit utlagdt, under vintern förlorat
hufvudet. Svårare torde varit att förklara lansens försvin-
490
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
