- Project Runeberg -  Minnen från Vegas färd och dess svenska föregångare jämte en kortfattad framställning af Nordostpassagens historia och den amerikanska Nordpolsexpeditionen under De Long /
95

(1890) [MARC] Author: Anton Julius Stuxberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svenska expeditionen till Novaja Semlja och Jenisej 1875 - 4. Båtfärden uppför Jenisej

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Der gjorde vi i branterna mot stranden en rik skörd af
sub-fossila snäckor och musslor, sådana som tundrans
hafsvat-tensaflagringar ofta hysa i stor mängd.

Solen stod ännu högt på himlen, då vi kl. 6 på
eftermiddagen lemnade kap Gostinoj efter nyss intagen middag.
Vi rodde långsamt fram längs östra flodstranden, som ut efter

en lång sträcka var genomskuren af korta, i fonden blindt

slutande djupa dalgångar, inklämda mellan åslika tillspetsade
ryggar. Efter halftredje timmes rodd voro vi i bredd med
Jakovlevas elfmynning. Dagen hade varit fri från bekymmer;
nu skulle vi åter igen få någonting att tänka på. När solen

gått ned, frambröt från elfdalen en tjock och tät dimma, väl-

dig till sina dimensioner. Vi befunno oss ungefär en engelsk
mil från stranden. Dimman bredde ut sig mer och mer, hon
kom oss småningom allt närmare, slutligen kringslöt hon oss
på alla sidor. Att tillbringa hela natten i vår båt syntes
under sådana förhållanden icke alldeles ändamålsenligt; vi hade
intet annat val än att söka oss till land, der vi redan
väntade oss en behaglig hvila.

Matroserna hade tagit landkänning, innan dimman bröt
fram, men Feodor hade nog obetänksamt låtit pipan slockna
och på sitt vanliga sorglösa vis vid samma tid tagit sig en
liten tupplur. När nu dimman omtöcknade hans ögon, blef
han något virrig till sinnes, ty kompassnålens betydelse var
icke vuxen in i hans medvetande; han var alldeles villrådig
och visste icke alls, hvarthän vi skulle vända oss för att
komma i land. När vi rodde åt öster, hette det »tjepér
lådno» (rätt så), när vi rodde åt söder, åt vester, åt alla
möjliga andra håll, hette det också »tjepér lådno». Det der
tyckte vi till en början vara ganska löjligt, men alla
menniskor äro icke födda med englars tålamod.

När vi hållit på att leka blindbock en half timme eller

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:10:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vegasfard/0111.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free