Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svenska expeditionen till Novaja Semlja och Jenisej 1875 - 5. På ångbåt från Dudino till Jenisejsk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gerna till sig den resandes uppmärksamhet; det ena är
Chan-tajka, berömdt lör sitt jämförelsevis natursköna läge på en
höjd, som omgifves af en vacker löfskog, det andra är
Seli-vaninskoj, väl bebvgdt och kändt såsom skopternas
förvisningsort. Några verst söder om detta för idoghet, ordning
och snygghet utmärkta nybygge, der den långt från öster
kommande Nedre Tunguska gjuter sitt vatten i Jenisej, reser
sig öfverst på flodens högra branta strand ett Gudi helgadt
kloster. Belyst af den nedgående solens strålar, visar det
sina tre kupoler och hvitmenade väggar i all deras glans.
Det bär namnet Troitzkoj samt grundlädes och uppbygdes
för något öfver två århundraden sedan af en man med
namnet Tichon. Vi stannade der öfver natten. Genom vår
ång-båtsbefälhafvares mellankomst blefvo vi i tillfälle att bese
såväl klosterkyrkan och det närbelägna bönehuset som priorns
enkla, af föga annat än föregångarnes bilder i olja prydda
bostad. För vår resas välgång höll priorn, biträdd af en
underprelat och en korgosse, i den rikt upplysta kyrkan en
ganska högtidlig mässa, allt under de rättroendes flitiga
bugningar och korsningar, hvarefter han för oss förevisade den
tunga jernsele, med hvars hjelp klostrets grundläggare och
ende uppbyggare ditsläpat fjerran ifrån hvarje sten, som
erfordrats för bygnadens uppförande. Den helige
grundläggarens multnade qvarlefvor gömdes nu i en enkel katafalk i
det ännu enklare af trä uppförda bönehuset. Vi fördes äfven
dit in, och der berättade man för oss ställets historia i korthet.
Vid Nischni Inbatsk, beläget halfvägs mellan Turuchansk
och Mellersta Tunguskas utlopp i Jenisej, vid 64° nordlig
bredd ungefär, och bebodt af ryska nybyggare i förening med
jenisejska ostjaker, öfverraskade oss en egendomlig syn.
Under våra utflykter stötte vi nämligen helt oväntadt på inne i
den täta barrskogen, ej långt från boningshusen, en liten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
