Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svenska expeditioner till myningen af Jenisej 1876 - 3. En dag vid nedre Jenisej
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sig dit upp, återkom med snöpiskadt ansigte och efter
allvarliga ansträngningar att icke blifva omkullblåst. I den
djupa dalgången deremot var man jämförelsevis väl skyddad,
stormen hade icke tid att dröja vid en sådan obetydlighet.
Vår belägenhet var visserligen icke afundsvärd, men den var
icke heller, så omåttligt vidrig, och vi fingo trösta oss med,
att »sämre kunde man ha det». Vi fröjdades åt vår
stockeld, vi skämtade och pratade. Medan ena sidan af vår
lekamen obarmhertigt piskades af snöstormen, fick den andra
njuta af en öfverdrifven värmes behag; genom regelmässigt
afpassad frontförändring sörjdes för bäggederas lust och olust
i lika mått. Ett par cigarrer skänkte någon tröst i bedröf-
velsen, men den trösten gick snart upp i rök.
Emellertid hade man från Ymer noggrant bevakat våra
rörelser och förehafvanden. Man hade gifvit akt på vårt
fåfänga försök att skeppa oss om bord, man hade vidare sett
oss göra upp vår stockeld, man inbillade sig nu, i sin
intelligenta enkelhet, att denna eld betydde ett stort utropstecken,
satt efter det underförstådda ordet »mat». Å vår sida hade
vi naturligen också ögonen riktade på Ymer, som under
våldsamt arbete tog den ena störtsjön efter den andra öfver
bogen. Ett, tu, tre hissas flaggan i topp; hon firas ner efter
en stund. Hvad månde detta betyda? Ett obegripligt
signalspråk! Vi stodo der verkligen som sju sorgliga frågetecken.
Vi höllo råd och kommo till det resultat, att ångbåten
sväfvade i fara. Här var intet annat att göra än att försöka
taga oss om bord.
Vi skyndade till båten, satte den åter i vattnet efter alla
konstens och nödvändighetens fordringar, men vi kunde
ingenting uträtta. Vågornas raseri var större än förut, en åra fick
sätta lifvet till, båten fyldes med vatten och slungades
hänsynslösare än förra gången mot land. Med beklämda hjertan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
