- Project Runeberg -  Minnen från Vegas färd och dess svenska föregångare jämte en kortfattad framställning af Nordostpassagens historia och den amerikanska Nordpolsexpeditionen under De Long /
186

(1890) [MARC] Author: Anton Julius Stuxberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svenska expeditioner till myningen af Jenisej 1876 - 3. En dag vid nedre Jenisej

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

vände vi åter till vår stockeld, några efter ett föga angenämt
fotbad.

Återigen gick flaggan i topp. Hvad i all verlden kunde
vara på färde! Behöfde Ymer ovilkorligt vår hjelp? — Det
föreföll oss så. I våra hjernverkstäder försiggick sannerligen
ett pinsamt och olidligt arbete. För tredje gången gjordes
åter igen ett försök att sätta ut båten, men resultatet blef en
upprepning af hvad förut skett. Att under närvarande
förhållanden gå om bord stod ej i mensklig makt. Våra
farhågor för ångbåtens väl voro drifna till sin spets, och
kaptenen, som befann sig bland oss, pinades af en Tantali qval.
För en stund sedan hade man sett, att äfven styrbords ketting
var ute, ångbåten befann sig följaktligen i drift, nu tyckte
man sig se endast en ketting, den andra vore således
sprungen. Man hade att befara det värsta.

Till råga på förskräckelsen fingo vi nu se, huru man
på ångbåten lösgjorde styrbords båt. Det gick mycket
långsamt med dennas nedfirande, vi kunde icke rätt begripa, huru
det skulle lyckas att sätta ut den, utan att den kantrade —
vi stodo med den spändaste uppmärksamhet i verlden och
afvaktade utgången af ett försök, som vi ansågo våghalsigt och
dumt. Alls icke kunde vi begripa, hvad man åsyftade med
båtens nedfirande. Ville man söka hämta oss? Helt säkert.

Den lilla bräckliga båten kom lyckligt i vattnet, han
kantrade icke. Men båten närmade sig icke direkt mot
stranden, han aflägsnade sig rätt akterut från fartyget, i en
riktning följaktligen, som var nära nog parallel med stranden.
Han roddes icke heller, ty båtkarlarne stodo ofta alla tre
upprätta. Vi togo nu för gifvet, att man var utgången för
att loda, en mycket prisvärd försigtighet, framkallad, enligt
vår tanke, af ångbåtens förmodade drift. — Men snart visade
sig, att icke heller detta vårt antagande var riktigt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:10:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vegasfard/0202.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free