Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vegas färd 1878-79 - 4. Från Lenas mynning till Pitlekaj
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Från Lenas mynning till Pitlekaj.
Efter skilsmässan från Lena ångade Vega oförtöfvadt
vidare mot öster på sin färd till Berings sund. Vi gynnades
till en början af milda, sydliga vindar (luftens temperatur var
dock ingen gång högre än -f- 4°,s C.) och isfritt vatten, hvars
temperatur ej sällan steg ända till -f- 4° C. Vi passerade
utan hinder öarna Vassiljeff, Semenoff och Stolbovoj och
befunno oss redan på morgonen den 30 aug. tätt invid vestra
kusten af den sydligaste af de tre Ljachoffska öarna, hvars
namn är Blischni. Vår väg gick tätt intill Stolbovojöns
nordvestra ända, som stiger brant upp ur hafvet till en höjd
af kanske 200 fot och der man har en vacker profil af lagren.
Dessa stupade mot nordost och tycktes, på längre afstånd
att döma, utgöras af kalk (eller dolomit) omvexlande med
skiffer. På bergväggarnas branter syntes stora sträckor
färgade af en laf, antagligen Caloplaca elegans.
*
Stolbovojön upptäcktes först i början af detta århun-
drade af borgaren Sannikoff från Jakutsk.
Under benämningen Nysibiriska öarna förstå de flesta
kartografer, ehuru något oegentligt, den ögrupp, som är
belägen utanför Sibiriens nordkust mellan Janas och Indigirkas
meridianer och sträcker sig från 73y4° till 76y4° n. bredd.
Men man skiljer också mellan de vestra (Blischni, Maloi och
Kotelnoj), som kallas de Ljachoffska, och de östra, som äro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
