- Project Runeberg -  Minnen från Vegas färd och dess svenska föregångare jämte en kortfattad framställning af Nordostpassagens historia och den amerikanska Nordpolsexpeditionen under De Long /
300

(1890) [MARC] Author: Anton Julius Stuxberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vegas färd 1878-79 - 8. Från Pitlekaj till S:t Lorensviken. Nunamo

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

i linie med grafvens längdaxel. Renhornshögen innehöll till
största delen renhorn, men dessutom funnos der kranier,
tydligen en gång ditlagda oskadda, säkerligen med påsittande
kött och hud, af Phoca hispida och Phoca barbata, mera
sällan af isbjörn, aldrig af hvalross. Denna sist nämnda
omständighet förefaller så mycket märkligare, som dock
hval-rossen utgör ett af dessa infödingars hufvudsakligaste
näringsfång och hvalrosskranier alltid finnas upplagda tillsammans
med isbjörnskranier på tschuktschernas offerhögar.
Renhornen voro så att säga dubbla eller parvisa, d. v. s. båda
hornen voro fastsittande vid hjessbenet, ej skilda från
hvarandra, alltid oskadda. Det är svårt att säga, huru vida
renhornen i regeln blifvit nedlagda i någon bestämdt afsigtlig
ordning, ty de flesta högarna voro mycket gamla och
hopsjunkna, men i några få fall var renhornens framsida vänd
från grafven.

Detta om de tschuktschiska grafvarnas utseende i
allmänhet och i regeln, så som man kan studera dem på
höjderna söder om Pitlekaj och vester om Nunamo och
sannolikt kring hvarje folkrikare, under någon längre tid af
tschuk-tscher bebodd plats.

Nu framställer sig den frågan: huru begrafva
tschuktscherna sina döda? Ännu har ingen civiliserad varit
närvarande vid en tschuktschisk begrafning, tillträdet dertill skulle
säkerligen också vara svårt eller kanske omöjligt, ty
tschuktscherna undvika helst att tala om de döda, eller ge de
åtminstone undvikande eller i bästa fall ofullständiga svar i
fråga om sättet, huru de begrafva dem. Vi känna således
alldeles ingenting om deras begrafningsceremonier. Det
antagliga är, att begrafningen försiggår utan några ceremonier
alls. Ingenting veta vi heller om betydelsen af de två
träbitarna och renhornshögen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:10:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vegasfard/0316.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free