- Project Runeberg -  Minnen från Vegas färd och dess svenska föregångare jämte en kortfattad framställning af Nordostpassagens historia och den amerikanska Nordpolsexpeditionen under De Long /
315

(1890) [MARC] Author: Anton Julius Stuxberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vegas färd 1878-79 - 10. Lorensön och hennes invånare

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

med det midt emot belägna asiatiska fastlandet, hvars bistra
vinterklimat och låga årsmedeltemperatur hon således tyckes
närmast dela. Hon njuter tydligen icke samma milda klimat,
som på Amerikas vestkust gör, att smärre träd och buskar
trifvas ganska förträffligt kring Imau-ruks stränder och till och
med så långt nordligt som vid Kotzebues sund (66 till 67°
n. bredd). Ön är alltså en tundra i den meningen, att der
finnas hvarken träd eller större, manshöga buskar. Med detta
omdöme har man på samma gång betecknat grunddraget af
hennes fanerogama flora. Det plägar vara ett genomgående
drag för tundrorna i allmänhet, de sibiriska som de
nordamerikanska, att de hysa idel arktiska växtformer, och detta
är förhållandet på Lorensön. Hennes fanerogama flora är,
så vidt man för närvarande känner, af nästan uteslutande
arktisk prägel. Andromeda (Gassiope) tetragona, Dryas
octo-petala, Diapensia lapponica, ytterligt små videbuskar,
Pedi-cularis- och Saxifraga-former, Cineraria, Juncus biglumis,
Oxy-tropis, Rubus chamsemorus, Wahlbergella, Gymnandra,
Ra-diola, Lloydia serotina och Polemonium äro kanske de, som
i främsta rummet gifva floran hennes karakter. De voro
åtminstone de vanligaste växtformer, som botanisterna iakttogo
på den jämna marken strax innanför de omtalade, längs
stranden löpande stenrösena. Denna jämna slätt bildar en
sammanhängande, om ej synnerligen yppig växtmatta, och
vegetationen i sin helhet har mycket tycke med den i
Lorensviken. En sådan öfverensstämmelse mellan flororna på dessa
båda ställen har redan von Chamisso påpekat.

»Innanför stenrösena», säger Nordqvist i sin dagbok,
»sträckte sig inåt ön så långt jag kunde se (luften var dock
något dimmig) ett ganska jämnt slättland, på hvilket här och
der syntes små träsk. Den lilla del af denna mark, som jag
gick öfver, utgjordes af en Sphagnum-mosse, på hvilken växte

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:10:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vegasfard/0331.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free