Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vegas färd 1878-79 - 10. Lorensön och hennes invånare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stenarna, af den svarta strandsnäckan Littorina tenebrosa,
som för öfrigt förekommer vid norra Stilla hafvets asiatiska
och amerikanska kuster. Invid stränderna fans Öfverallt en
otrolig mängd smådjur, mest klyffotingar (kopepoder) och
Sagittor.
På stranden innanför der Vega låg för ankar funnos två
sommartält, och i dem bodde infödingar. Dessa voro
tydligen af eskimåisk ras, ty deras språk öfverensstämde till allra
största delen med eskimåernas i Grönland. Infödingarna voro
mycket lifliga, glada, vänliga och i hög grad tillmötesgående,
men till ytterlighet tiggaraktiga, ty de ville ha allt hvad de
fingo syn på. Dock må det till deras beröm sägas, att de
i sistnämnda hänseende ej voro så närgångna som
eskimåerna vid Port Clarence, hvilka voro, efter våra begrepp, nog
oblyga att grundligt genomleta våra fickor. — Bland
infödingarna lade vi särskildt märke till en ung flicka af omkring
12 å 15 års ålder och ovanligt vacker; rentvättad och iklädd
europeiska kläder, skulle hon utan tvifvel kunnat täfla med
mången europeisk skönhet. Hennes namn var Annagasuk.
Hennes mor, omkring 35 å 40 år, var ännu en fullkomlig
skönhet, utan en skrynkla i sitt ansigte.
Qvinnorna buro halfstöflar af renskinn, som slutade några
tum nedanför knäna, hade vida skaft och således hasade ner
något. Närmast kroppen hade de byxor, hvilka begynte ett
stycke ofvan om knäna och fortsattes i en slags skjorta,
som gick ända upp till halsen. Ytterst buro de hvitgula,
tunna regnrockar af sältarmar, hvilka upptill slutade i en
mössa, som täckte hufvudet utom ansigtet, eller ock hade de
ett slags rockar af tyg, hämtadt från Sibirien eller Amerika.
Deras ytterrock var rundskuren nertill, ej delad i två
half-cirkelformigt rundade skört, ett främre och ett bakre, såsom
modet var för qvinnorna vid Port Clarence. Hvad Lorensö-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
