Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Amerikanska Nordpolsexpeditionen under De Long 1879-1881
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
45" ostl. längd, hennes ostligaste spets vid 158° 56’ ostl.
längd. Fartygets drift och isförhållandena medgåfvo ingen
landstigning på denna ö.
Den 19 maj gjordes ett försök att genombryta den
ismassa, som hopat sig under fartygets främre del och lyft
det samma i höjden, för att om möjligt befria det ur dess
farliga läge och bringa det i öppet vatten. Genom
borrningar och gräfningar trängde man ner till ett djup af 14 fot
2 tum, dock utan att nå isens understa rand.
Samma dag, den 19 maj, fick man i vester syn på en
annan ö, som några dagar senare, den 25, framträdde fullt
tydligt. Nu bildade sig några långa öppningar i isen,
tillräckligt rymliga för att man utan allt för stora besvärligheter
kunde passera dem med båt, hvarför De Long beslöt att
sända ett båtparti till denna andra ö, som erhöll namnet
Henriettaön. Den 1 juni bröt båtpartiet upp, som utgjordes
af Melville, Dunbar och 4 man af besättningen. Det hade
till sitt förfogande en mindre båt, som drogs på en släde af
15 hundar. Vandringen öfver isen kräfde nära två och ett
halft dygn, det direkta afståndet mellan fartyget och ön
uppskattades till mellan 18 och 28 eng. mil, och färden dit
skedde under många omvägar, emedan isen dels befann sig
i stark rörelse, dels var på sina ställen alldeles ofarbar.
Henriettaön, som af expeditionen togs i besittning för
nordamerikanska regeringens räkning, är belägen vid 77° 8’
n. br. och 157° 43’ ostl. längd. Vid landstigningsplatsen
uppfördes en varde eller »cairn», i hvilken nedlades berättelsen
om expeditionens förlopp, några nummer af New York Herald
äfvensom underrättelse om chefens beslut att qvarstanna vid
fartyget till det yttersta. Ön är brant och klippig, mellan
2,500 och 3,000 fot hög. På klippornas branter häckade ett
mindre antal fåglar, hufvudsakligen lunnar, och vid land-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
