Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
24
G. CEDERSCHIÖLD
A andra sidan får man icke förbise, att de högre bildade
(studenter tn. fl.), som äro mycket vana vid normalprosa, i
sitt tal, mer 1. mindre på skämt, stundom använda
afledningen på -ande; det är ett slags komisk uppstyltning, liksom
när man i tal använder vissa arkaismer, som redan äro
bannlysta ur normalprosan.1 T. ex. »Låt det nu vara slut med
punschandet och groggandet!». Det vill likväl synas mig,
som skulle bruket af abstr. på -ande (-ende) väsentligen
inskränka sig till intransitiva verb med klandrande och
iterativ betydelse (jfr kapp. X, XI); Doc. B.
Hessel-man har i bref till mig påpekat, att enstaka ord af samma
typ som kattrakande [hvilket dock torde sakna motsvarande
verb] kunna finna väg till det egentliga folkspråket.
Då eljest knappast några undantag af mig ha
anträffats, skulle jag här kunnat nöja mig med den allmänna regeln,
att abstr. på -ande (-ende) saknas vid de verb, som eg. och
öfvervägande tillhöra samtalsspråket. Men jag tror, att en
liten exempelsamling ändå kan vara af värde, dels därför, att
en eller annan läsare sannolikt inte är van vid att uppdela
orden efter de stilarter, hvartill de närmast höra, dels
därför, att en längre fram följande undersökning (om de »korta»
verbalabstr.) kommer att nära ansluta sig till denna afdelning.
1) Verb i aktiv form.
T. ex. strunta2, tjusa, tutta på [hvarken påtuttande 1.
-ning, om ej på skämt!], bulla upp, busa på, kvicka upp, krya
upp, nyktra till, raska på, gröta ihop. usla (ut).
Vidare t. ex. förtänka (ngn ngt).
Vidare mera bygdemålsfärgade verb,* t. ex. haja Ull,
fnurra ( = vara vresig, »fnurrig»), vånna, ty (till).
Verb som vanl. ha saksubjekt (jfr under I): kylsa
(om kläder), duna och ludda, ntola ( = små värka), det vårar,
det vintrar, det tjälar.
* Jfr Svenskan som skriftspr. j:sta uppl. s. 169, 2:dra uppl. s. 153 f.
»Jag börjar med några, som i särdeles hög gTad äro hvardagliga,
nästan vulgära, och som blott undantagsvis kunna förekomma i skriftspråket.
De äro emellertid alla upptagna i OL.
3 Att abstr. på -ande i regeln äro främmande för dialekterna, behöfver
knappast anmärkas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
