Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VERBALABSTRAKTERNA
37
ngn gg s a k), t. ex. drottning af drotten, käring af karl,
svarting af svart, guling af gul.1
Från hufvudregelu om -ning som afledningsform för
verbalabstrakter gälla följande undantag: -ing brukas efter
stamslut på
1. n 1. «w, t. ex. vid ana, mana, bemanna, beteckna,
beväpna, uppfinna, vinna, bränna.
2. I eller r, föregånget af konsonant, t. ex. vid segla,
rabbla, stapla, tackla, samla, bläddra, sofra, lagra, dallra.
3. r stundom; alltid vid verb på -era, t. ex. tornera,
inspektera, dokumentera, dränera; i inhemska vb är bruket
vacklande, någon fast regel har ej kunnat uppställas; af
somliga verb brukas både -ing o. -ning, af andra numera blott
ett-dera i högspråket (det vårdade språket)’; mången är osäker
och behöfver slå upp i OL. Efter rr brukas likväl -ning,
t. ex. morrning, surrning; det enda undantaget tycks vara
förvirring (lånadt från tyskan).
Det bör tilläggas, att i äldre nysv. ofta träffas afl.
på -ing vid sidan af eller i st. f. numera bruklig afl. på -ning,
äfvensom att -ing åtm. inom somliga dialekter förekommer
vidsträcktare användt än i riksspråket.
Verb, som icke eller åtm. icke gärna bilda nom.
actionis på -(n)ing.
Sådana finnas i mycket stort antal; de äro vida talrikare
än de, som sakna abstr. på -ande, -ende.
Det är angeläget att söka utröna orsakerna till
språkkänslans motstånd mot bildandet af (n)ing-afledningar i hvarje
särskildt fall. Ty hos mången är språkkänslan svag, och han
frestas därför till skapelser, som verka stötande på andra.
1 Utförligare härom hos Tamm anf. skr.
* Närmare härom hos Tamm ani. skr. s. 60 samt hos LindeB Regler och
råd s. 162.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
