Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
28
G. CEDE RSCHIÖL l)
och som på dem göra intrycket att vara barbarismer. Faran
för dylika missgrepp är synnerligen stor i vår tid, då dansk
och norsk litteratur så ifrigt läses och så mycket språkgods
okritiskt inflyttas i svenskan från danskan eller norskan. Just
i fråga om verbalabstrakterna är dansk-norskan rätt
skiljaktig från svenskan, i det att en afledningsändelse, som också
finns i svenskan, kan af våra grannar användas i andra
förbindelser. Jfr d. betragtning, sv. betraktande o. betraktelse;
d. betydning, sv. betydelse; d. beundring, sv. beundran; d.
betænkning, sv. betänkande; d. förståelse, sv. förstående (o. äldre
förstånd); d. sætning, sv. sats. Så t. ex. bildar den i Skåne
födde och med danskan väl förtrogne förf. och målaren E.
Norlind i sin bok Intermezzon ordet besegringar (=
nederlag) efter det d. beseiringer. Vi skola också längre fram se,
att af abstr. på -an har Norlind åtskilliga nybildningar efter
danska mönster.
Det bör anmärkas, att verbalabstr. på -(n)ing i många
fall sakna tillräckligt stöd i det lefvande talspråket, då ju
dylika afledningar öfver hufvud brukas vida mindre i ledigt
tal än i skriftspråk; däraf vållas naturligtvis, att »gehöret*
för hvad som verkligen brukas o. är möjligt, icke är så starkt
o. afgörande. Man tvekar ofta, om man kan »säga» ett visst
abstr. på -(n)ing.
Emellertid tycks det vara en särdeles kinkig uppgift att
utfinna fullständiga regler för sv. verbs förmåga eller
oförmåga att bilda abstrakter på -ning. Själf har jag ägnat ganska
mycken tid och möda åt försöket, men ännu ej hunnit längre
än till uppställandet af några få regler af allmännare räckvidd.
Det vill synas, som om i många enskilda fall ingen annan
orsak till tmzg-afledningars uteblifvande skulle kunna
uppvisas, än den, att ett (1- flera) abstr. af annan art är i fullt bruk
och tillfredsställer behofvet så väl, att hvarje försök att till
verbet bilda ett nom. actionis på -(n)ing genast stöter på
invändningen: »Nej, det heter ju så 1. så!» (T. ex. köp, tal,
svar, bön, upptäckt).
En och annan mera allmängiltig och påtaglig orsak till
saknaden af wfwg-afledningar kan emellertid, som sagdt, redan
nu urskiljas: och jag skall här framställa, hvad jag anser vara
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
