Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VERBALABSTRAKTERNA
35
j3) Huru stark känslan af ning som den rätta
aflednings-ändelsen har blifvit, röjer sig ganska tydligt i
abstraktbildningen vid sinkoativa» (intrans.) verb på -na.
a1) Ett sådant inkoativ kan ha vid sin sida ett transit,
verb (vare sig besläktadt till form och bet. eller ej), som
saknar n:et i sitt stamslut, och hvars normala nom. actionis
skulle ändas på -ning och alltså bli alldeles likalydande med ett
af inkoativet bildadt abstr. på -ing.
a11) Det händer då, att det (trans.) verbet, som icke
har -n- i sin stam, verkligen bildar abstr. på -ning, men att ett
likalydande abstr. alls icke kan förekomma vid inkoativet.
Så t. ex. hör blekning till bleka, men ej till blekna,
blöt-ning till blöta, men ej till blötna, bokning till boka (teknisk term),
men ej till bokna (= bli boken, om päron o. d.), klarning till
klara, icke till klarna, kolning till kola, ej till kolna, lossning
till lossa, ej till lossna, rakning till raka (hår 1. skägg), ej till
rakna (t. ex. om lockar), stickning till sticka (strumpor o. d.),
men ej till stickna (bli sticken 1. stucken), tätning till täta, ej
till tätna.
Enstaka förseelser mot denna regel tyckas i våra dagar
förekomma, ty få äro nog de, som gifvit akt på språkets
tendens i detta afseende.
Undantag: i :o. Egendomligt är, att löpning användes
både till löpa (intr., jfr lopp) och löpna (så OL, som säkerligen
har rätt) — sammanhanget blir i hvarje fall (tyckes det) så
olika, att man ej alls tänker på den andra möjligheten: det
ena är sportterm, det andra mejeriterm (bl. i skrift?).
2:0. Man har baxa med järnspett o. d. framflytta)
och baxna(s) ( = häpna); till det trans, verbet finns baxning;
OL uppgifver baxning äfven för det inkoativa, hvilket likväl
förefaller osäkert.
3:0. Vid härskna (= bli härsken) uppgifver OL, att ett
sbst. härskning skulle finnas. Det är möjligt, men troligen
skulle dock mången studsa vid denna afledning. Visserligen
brukas ju inte ngt abstr. på -ning af härska, men man har
ju behärskning (GHT 1907, nr 214, s. 9), i sht i ssgn själ}-.
4:0. Det enkla friska finns bl. tekn. (fr. bly) och har då
-ning, medan friskna (= bli frisk) saknar -ing; men i ssgar in-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
