- Project Runeberg -  Studier öfver Verbalabstrakterna i nutida svenska /
37

(1908) [MARC] Author: Gustaf Cederschiöld
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

VERBALABSTRAKTERNA

37

efter sammanhanget kunna föras ungefär lika bra till (pass.
af) det trans, som till det inkoativa verbet.

P*) Om öfriga inkoativer, dvs. sådana, som ej ha
vid sidan något vb utan n i stammen, gäller, att de såsom
enkla icke bilda abstr. på -ing, och ss. sammansatta blott
i enstaka fall.

Undantag: Enkla verb: domna (jämte a}-, bort-), ljusna,
mörkna (»i mörkningen») [jfr dagning, kvällning af dagas, kvällas];
OL, upptager också storkning, stelning1 och mogning, hvilka
förefalla mig vara mindre brukliga.

Det bör kanske anmärkas, att (få 1. ge en) dufning alls
ingenting har att göra med dufna ( = bli dufven).

För att bevisa, hur motvilliga inkoativema på -no äro
att bilda nom. act. på -ing, uppräknar jag här de öfriga —
dvs. dem, som, fastän deras afl. på -ing ej kunde vålla ngt
missförstånd, ändå (så vidt jag kunnat finna) icke bilda sådant
nom. act. Om en sammansättning kan bilda sbst. på -ing,
anmärker jag det.

Om gråna och blåna är förut taladt. Vidare ha vi gulna,
svartna, hvitna, rodna, blackna, falna. Intet af dessa torde ens
i ssg. bilda abstr. på -ing.

Stanna (fordom stadna)2, gistna och hårdna (men
för-hårdning).

Glesna, slakna, krumpna, skrumpna; mulna; skralna (om
vind); slockna; ruttna (men af-, förruttning; jfr förruttnelse),
multna (men förmultning), murkna, skörna, mörna, unkna,
beskna; somna, sjukna, hesna, svullna J bulna, hisna, häpna,
flatna, trumpna, ilskna.

y) Öfriga fall, där medvetandet 1. känslan, att språket
äger verbstammar både med och utan ett slutande n, synes
ha varit anledningen till uteblifvandet af abstraktbildning
på -ning,

a1) Svenskan har ett rätt stort antal verb med
stamslutet -«g och ett mindre antal med stamslutet -ngn (skrifvet
-g»)-

1 Däremot är fötstelning rätt vanligv.
•Jfr om detta verb under b.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:39:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/verbalabs/0051.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free